Coronakoll i Region Stockholm

Håll dig uppdaterad på det senaste. Börja varje arbetspass här.

10/19/2021

Region Stockholm_RGB

Janusmed fosterpåverkan

Janusmed fosterpåverkan – Ozurdex

Janusmed fosterpåverkan tillhandahåller bedömningar av eventuella risker för fostret, när en gravid kvinna använder olika läkemedel. Observera att texterna är generella, och att en bedömning måste göras i varje enskilt fall. Om du inte är medicinskt utbildad, läs först vår information för patienter och allmänhet.

För att komma till startsidan för Janusmed fosterpåverkan och för att göra sökningar klicka här.

Tillbaka till index
2 2
2 2

Dexametason

Dexametason

Klass: 2

Produkter

Baxil, Decadron, Dexa-ratiopharm, Dexacortal, Dexafree,......

Baxil, Decadron, Dexa-ratiopharm, Dexacortal, Dexafree, Dexametason 2care4, Dexametason Abcur, Dexametason Ebb, Dexametason Rosemont, Dexamethason, Dexamethason CF, Dexamethason Galepharm, Dexamethason Jenapharm, Dexamethason Krka, Dexamethason acis, Dexamethason-Augensalbe JENAPHARM, Dexamethasone, Dexamethasone Abacus Medicine, Dexamethasone Krka, Dexamethasone Paranova, Dexamethasone Sodium Phosphate, Dexamethasone Sodium Phosphate Injection USP, Dexavit, Dexsol, Ducressa, Fortecortin, InfectoDexaKrupp, Isopto-Maxidex, Lipotalon, Maxidex, Minims Dexamethasone, Neofordex, OZURDEX, Opnol, Oradexon, Ozurdex, SOLDESAM, Soldesam, Tobradex, Tobrasone, Toflacort
ATC-Koder

H02AB02, S01BA01, S01CA01

H02AB02, S01BA01, S01CA01
Substanser

dexametason, dexametasonacetat, dexametasoncipecilat, d......

dexametason, dexametasonacetat, dexametasoncipecilat, dexametasonfenylpropionat, dexametasonfosfat, dexametasonisonikotinat, dexametasonnatriumfosfat, dexametasonnatriummetasulfobenzoat, dexametasonpalmitat
Bedömning

Vid tillfällig indikation finns inga hinder för att använda dexametason systemiskt under graviditet, men vid längre tids behandling bör lägsta möjliga dos eftersträvas. Om dexametason använts systemiskt i tidig graviditet är en eventuell riskökning knappast så stor i det enskilda fallet, att det finns anledning till oro. Dexametason som ögonpreparat kan förmodligen användas under graviditet utan risk för fosterpåverkan.

Vid tillfällig indikation finns inga hinder för att använda dexametason systemiskt under graviditet, men vid längre tids behandling bör lägsta möjliga dos eftersträvas. Om dexametason använts systemiskt i tidig graviditet är en eventuell riskökning knappast så stor i det enskilda fallet, att det finns anledning till oro. Dexametason som ögonpreparat kan förmodligen användas under graviditet utan risk för fosterpåverkan.
Bakgrund

Gemensamt för kortikosteroider
Frågan om kortikosteroiders teratogena effekter har varit föremål för många utredningar. Orsaken till detta är att man i djurexperiment utförda redan på 1950-talet efter exponering såg fler missbildningar, speciellt gomspalt, hos vissa musstammar [1]. Talrika epidemiologiska studier har utförts men ingen säkerställd teratogen effekt har visats hos människa [1-9]. Mest har en diskussion förts om läppgomspalt [1-9].

I det svenska Medicinska födelseregistret finns 8 739 barn, vars mödrar uppgivit att de har fått systemisk kortikosteroidbehandling under graviditeten. Av barnen hade 194 (2,2%) någon missbildning, vilket är en helt norma......

# Gemensamt för kortikosteroider Frågan om kortikosteroiders teratogena effekter har varit föremål för många utredningar. Orsaken till detta är att man i djurexperiment utförda redan på 1950-talet efter exponering såg fler missbildningar, speciellt gomspalt, hos vissa musstammar [1]. Talrika epidemiologiska studier har utförts men ingen säkerställd teratogen effekt har visats hos människa [1-9]. Mest har en diskussion förts om läppgomspalt [1-9]. I det svenska Medicinska födelseregistret finns 8 739 barn, vars mödrar uppgivit att de har fått systemisk kortikosteroidbehandling under graviditeten. Av barnen hade 194 (2,2%) någon missbildning, vilket är en helt normal frekvens (2,1% förväntat). Andelen barn med läppgomspalt var något, men inte signifikant, förhöjd: 15 barn hade gomspalt eller läppgomspalt (mot 12 förväntade). Det var inte heller någon annan typ av missbildning som var överrepresenterad. Kortikosteroider kan tänkas ha andra effekter på fostret än att vara missbildningsframkallande, främst en påverkan på placentavikt och barnvikt [1]. Bland de barn som i det svenska Medicinska födelseregistret fötts efter att modern använt kortikosteroider systemiskt, var 11,6 % för tidigt födda (mot förväntade 6,1%) och 7,9 % hade låg födelsevikt (mot förväntade 4,4%), vilket är klart förhöjda frekvenser. I vilken utsträckning detta var en följd av läkemedelsanvändningen eller underliggande grundsjukdom går inte att avgöra, men det är troligt att den underliggande sjukdomen åtminstone till en del kan förklara sambandet. Det är viktigt att behandla en uttalad inflammation hos den gravida kvinnan, till exempel vid reumatoid artrit eller inflammatorisk tarmsjukdom. Inflammationen i sig ger ett sämre graviditetsutfall, vilket förbättras vid adekvat antiinflammatorisk behandling. # Specifikt om dexametson Det finns 76 barn i det svenska Medicinska födelseregistret vars mödrar rapporterat systemisk användning av dexametason i tidig graviditet. Ett av barnen (mot 1-2 förväntade) hade någon missbildning. Tio av barnen var födda för tidigt, mot 4-5 förväntade, och sju barn hade låg födelsevikt (mot 3 förväntade). Båda frekvenserna var klart förhöjda. Vid lokal användning som ögonpreparat absorberas dexametason endast i låg grad och risken för fosterpåverkan är därmed liten. I det svenska Medicinska födelseregistret finns 235 barn vars mödrar i tidig graviditet använt dexametason ögon- eller örondroppar. Sex barn (mot 4-5 förväntade), hade någon missbildningsdiagnos. Frekvensen barn födda för tidigt var något, men inte signifikant, förhöjd: 19 barn mot 14-15 förväntade.
Referenser
  1. Briggs G, Freeman RK, Towers CV, Forinash AB. Drugs in pregnancy and lactation: A reference guide to fetal and neonatal risk. 11th ed; 2017.
  2. Carmichael SL, Shaw GM. Maternal corticosteroid use and risk of selected congenital anomalies. Am J Med Genet 1999;86:242-4.
  3. Carmichael SL, Shaw GM, Ma C, Werler MM, Rasmussen SA, Lammer EJ et al. Maternal corticosteroid use and orofacial clefts. Am J Obstet Gynecol. 2007;197(6):585e1-7; discussion 683-4, e1-7.
  4. Czeizel AE, Rockenbauer M. Population-based case-control study of teratogenic potential of corticosteroids. Teratology 1997;56:335-40.
  5. Heinonen OP, Slone D, Shapiro S. Birth Defects and Drugs in Pregnancy. Publishing Sciences Group, Littleton, Mass. 1977.
  6. Park-Wyllie L, Mazzotta P, Pastuszak A, Moretti ME, Beique L, Hunnisett L et al. Birth defects after maternal exposure to corticosteroids: Prospective cohort study and meta-analysis of epidemiological studies. Teratology 2000;62:385-92.
  7. Pradat P, Robert-Gnansia E, Di Tanna GL, Rosano A, Lisi A, Mastroiacovo P. First trimester exposure to corticosteroids and oral clefts. Birth Defects Res Part A Clin Mol Teratol. 2003;67:968-70.
  8. Gur C, Diavitrin O, Schechtman S, Arnon J, Onroy A. Pregnancy outcome after first trimester exposure to corticosteroids: a prospective controlled study. Reprod Toxicol 2004;18:93-101.
  9. Källén B. Maternal drug use and infant cleft lip/palate with special reference to corticoids. Cleft Palate Craniofac J 2003;40:624-8.
Författare

Karin Källén och Birger Winbladh för Region Stockholm.

Karin Källén och Birger Winbladh för Region Stockholm.
Uppdaterat

Innehållet uppdaterat 2/10/2021
Uppgifterna från födelseregistret är hämtade 4/1/2020

Fasstexter
För patienter och allmänhet