Coronakoll i Region Stockholm

Håll dig uppdaterad på det senaste. Börja varje arbetspass här.

10/19/2021

Region Stockholm_RGB

Janusmed fosterpåverkan

Janusmed fosterpåverkan – Okrido

Janusmed fosterpåverkan tillhandahåller bedömningar av eventuella risker för fostret, när en gravid kvinna använder olika läkemedel. Observera att texterna är generella, och att en bedömning måste göras i varje enskilt fall. Om du inte är medicinskt utbildad, läs först vår information för patienter och allmänhet.

För att komma till startsidan för Janusmed fosterpåverkan och för att göra sökningar klicka här.

Tillbaka till index
2 2
2 2

Prednisolon

Prednisolon

Klass: 2

Produkter

Dontisolon D, Locaseptil Neo, Okrido, Pediapred, Precor......

Dontisolon D, Locaseptil Neo, Okrido, Pediapred, Precortalon aquosum, Pred-Clysma, Prednisolon APL, Prednisolon Actavis, Prednisolon Alternova, Prednisolon EQL Pharma, Prednisolon Ebb, Prednisolon JENAPHARM, Prednisolon Klysma AB Unimedic, Prednisolon Pfizer, Prednisolon Pilum, Prednisolon Unimedic, Prednisolone, Prednisolone Sodium Phosphate, Scheriproct, Solu-Decortin
ATC-Koder

A01AC54, A07EA01, C05AA04, D07BA01, H02AB06

A01AC54, A07EA01, C05AA04, D07BA01, H02AB06
Substanser

prednisolon, prednisolonacetat, prednisolonkaproat, pre......

prednisolon, prednisolonacetat, prednisolonkaproat, prednisolonnatriumfosfat, prednisolonnatriumsuccinat, prednisolonpivalat
Bedömning

Vid strikt indikation finns inga hinder för att använda prednisolon under graviditet, men vid längre tids behandling bör lägsta möjliga dos eftersträvas. Om prednisolon använts i tidig graviditet är en eventuell riskökning knappast så stor i det enskilda fallet, att det finns anledning till oro. Prednisolon som ögonpreparat kan utan risk användas under graviditet, se detta dokument.

Vid strikt indikation finns inga hinder för att använda prednisolon under graviditet, men vid längre tids behandling bör lägsta möjliga dos eftersträvas. Om prednisolon använts i tidig graviditet är en eventuell riskökning knappast så stor i det enskilda fallet, att det finns anledning till oro. Prednisolon som ögonpreparat kan utan risk användas under graviditet, se detta dokument.
Bakgrund

Gemensamt för kortikosteroider
Frågan om kortikosteroiders teratogena effekter har varit föremål för många utredningar. Orsaken till detta är att man i djurexperiment utförda redan på 1950-talet efter exponering såg fler missbildningar, speciellt gomspalt, hos vissa musstammar [1]. Talrika epidemiologiska studier har utförts men ingen säkerställd teratogen effekt har visats hos människa [1-9]. Mest har en diskussion förts om läppgomspalt [1-9].

I det svenska Medicinska födelseregistret finns 8 739 barn, vars mödrar uppgivit att de har fått systemisk kortikosteroidbehandling under graviditeten. Av barnen hade 194 (2,2%) någon missbildning, vilket är en helt normal frekvens (2,1% förväntat). Andelen b......

# Gemensamt för kortikosteroider Frågan om kortikosteroiders teratogena effekter har varit föremål för många utredningar. Orsaken till detta är att man i djurexperiment utförda redan på 1950-talet efter exponering såg fler missbildningar, speciellt gomspalt, hos vissa musstammar [1]. Talrika epidemiologiska studier har utförts men ingen säkerställd teratogen effekt har visats hos människa [1-9]. Mest har en diskussion förts om läppgomspalt [1-9]. I det svenska Medicinska födelseregistret finns 8 739 barn, vars mödrar uppgivit att de har fått systemisk kortikosteroidbehandling under graviditeten. Av barnen hade 194 (2,2%) någon missbildning, vilket är en helt normal frekvens (2,1% förväntat). Andelen barn med läppgomspalt var något, men inte signifikant, förhöjd: 15 barn hade gomspalt eller läppgomspalt (mot 12 förväntade). Det var inte heller någon annan typ av missbildning som var överrepresenterad. Kortikosteroider kan tänkas ha andra effekter på fostret än att vara missbildningsframkallande, främst en påverkan på placentavikt och barnvikt [1]. Bland de barn som i det svenska Medicinska födelseregistret fötts efter att modern använt kortikosteroider systemiskt, var 11,6 % för tidigt födda (mot förväntade 6,1%) och 7,9 % hade låg födelsevikt (mot förväntade 4,4%), vilket är klart förhöjda frekvenser. I vilken utsträckning detta var en följd av läkemedelsanvändningen eller underliggande grundsjukdom går inte att avgöra, men det är troligt att den underliggande sjukdomen åtminstone till en del kan förklara sambandet. Det är viktigt att behandla en uttalad inflammation hos den gravida kvinnan, till exempel vid reumatoid artrit eller inflammatorisk tarmsjukdom. Inflammationen i sig ger ett sämre graviditetsutfall, vilket förbättras vid adekvat antiinflammatorisk behandling. # Specifikt om prednisolon Prednisolon, metylprednisolon och prednison har en begränsad placentaövergång varför preparaten ofta anses vara att föredra framför andra kortikosteroider vid behandling av maternella åkommor. I det svenska Medicinska födelseregistret finns 3 855 barn vars mödrar använt prednisolon systemiskt i tidig graviditet. Av dessa hade 85 barn (2,2%) en missbildningsdiagnos mot 79 förväntade (2,1%). Missbildningsfrekvensen var således tämligen normal. Fyra barn hade läppgom- eller gomspalter (mot 5-6 förväntade), vilket således var en normal frekvens. Däremot hade hela 39 barn hjärt-kärlmissbildningar, vilket var klart fler än förväntat (27 förväntade). Vidare var 647 barn (17%) för tidigt födda mot 235 förväntade (6,1%), och 241 barn, 6,2% (mot 105 förväntade, 2,7%) var lätta för tiden - även detta var väsentligt förhöjda andelar. Vid användning av prednisolon som klysma resorberas relativt stor andel av dosen. I det svenska Medicinska födelseregistret finns 578 barn registrerade, där mödrarna uppgivit sådan användning – 16 av barnen hade någon missbildningsdiagnos (2,8%) mot 12 förväntade (2,1%). Frekvensen missbildningar var således något, men inte signifikant, förhöjd. Däremot var frekvensen barn med hjärt-/kärlmissbildning klart högre än förväntat (10 barn mot 4 förväntade). Användning av prednisolon som komponent i rektalsalva eller suppositorium innebär normalt mindre resorption, det vill säga mindre risk för fosterpåverkan än vid systemisk behandling. I det svenska Medicinska födelseregistret finns 134 barn vars mödrar uppgivit denna användning – ett av barnen hade en missbildningsdiagnos, mot två till tre förväntade. Barnet hade en läppgomspalt.
Referenser
  1. Briggs G, Freeman RK, Towers CV, Forinash AB. Drugs in pregnancy and lactation: A reference guide to fetal and neonatal risk. 11th ed; 2017.
  2. Carmichael SL, Shaw GM. Maternal corticosteroid use and risk of selected congenital anomalies. Am J Med Genet 1999;86:242-4.
  3. Carmichael SL, Shaw GM, Ma C, Werler MM, Rasmussen SA, Lammer EJ et al. Maternal corticosteroid use and orofacial clefts. Am J Obstet Gynecol. 2007;197(6):585e1-7; discussion 683-4, e1-7.
  4. Czeizel AE, Rockenbauer M. Population-based case-control study of teratogenic potential of corticosteroids. Teratology 1997;56:335-40.
  5. Heinonen OP, Slone D, Shapiro S. Birth Defects and Drugs in Pregnancy. Publishing Sciences Group, Littleton, Mass. 1977.
  6. Park-Wyllie L, Mazzotta P, Pastuszak A, Moretti ME, Beique L, Hunnisett L et al. Birth defects after maternal exposure to corticosteroids: Prospective cohort study and meta-analysis of epidemiological studies. Teratology 2000;62:385-92.
  7. Pradat P, Robert-Gnansia E, Di Tanna GL, Rosano A, Lisi A, Mastroiacovo P. First trimester exposure to corticosteroids and oral clefts. Birth Defects Res Part A Clin Mol Teratol. 2003;67:968-70.
  8. Gur C, Diavitrin O, Schechtman S, Arnon J, Onroy A. Pregnancy outcome after first trimester exposure to corticosteroids: a prospective controlled study. Reprod Toxicol 2004;18:93-101.
  9. Källén B. Maternal drug use and infant cleft lip/palate with special reference to corticoids. Cleft Palate Craniofac J 2003;40:624-8.
  10. van Runnard Heimel PJ, Franx A, Schobben AF, Huisjes AJ, Derks JB, Bruinse HW. Corticosteroids, pregnancy, and HELLP syndrome: a review. Obstet Gynecol Surv 2005;60:57-70.
Författare

Karin Källén och Birger Winbladh för Region Stockholm.

Karin Källén och Birger Winbladh för Region Stockholm.
Uppdaterat

Innehållet uppdaterat 2/10/2021
Uppgifterna från födelseregistret är hämtade 4/1/2020

Fasstexter
Se även
Läs mer
För patienter och allmänhet