Coronakoll i Region Stockholm

Håll dig uppdaterad på det senaste. Börja varje arbetspass här.

8/2/2021

Region Stockholm_RGB

Janusmed fosterpåverkan

Janusmed fosterpåverkan – Norvasc

Janusmed fosterpåverkan tillhandahåller bedömningar av eventuella risker för fostret, när en gravid kvinna använder olika läkemedel. Observera att texterna är generella, och att en bedömning måste göras i varje enskilt fall. Om du inte är medicinskt utbildad, läs först vår information för patienter och allmänhet.

För att komma till startsidan för Janusmed fosterpåverkan och för att göra sökningar klicka här.

Tillbaka till index
2 2
2 2

Amlodipin

Amlodipin

Klass: 2

Produkter

Amlarrow, Amlobesyl, Amlodipin Accord, Amlodipin Actavi......

Amlarrow, Amlobesyl, Amlodipin Accord, Amlodipin Actavis, Amlodipin Aurobindo, Amlodipin BMM Pharma, Amlodipin Bluefish, Amlodipin Hexal, Amlodipin Jubilant, Amlodipin Krka, Amlodipin Medical Valley, Amlodipin Orifarm, Amlodipin STADA, Amlodipin Sandoz, Amlodipin ratiopharm, Amlodipin/Valsartan 2care4, Amlodipin/Valsartan Ebb, Amlodipin/Valsartan Krka, Amlodipin/Valsartan STADA, Amlodipine, Amlodipine Teva, Amlodipine Vitabalans, Amlodistad, Amloratio, Amlori, Exforge, Milodimyl, Norvasc
ATC-Koder

C08CA01, C09DB01

C08CA01, C09DB01
Substanser

amlodipin, amlodipinbesilat, amlodipinmaleat, amlodipin......

amlodipin, amlodipinbesilat, amlodipinmaleat, amlodipinmesilat, amlodipinmesilatmonohydrat
Bedömning

Kalciumantagonister verkar inte ha någon säkerställd fosterskadande effekt. En eventuell riskökning är i alla fall inte så stor i det enskilda fallet, att det finns anledning till oro om kvinnan har använt läkemedlet under tidig graviditet.

Antihypertensiva medel har rapporterats kunna ge biverkningar hos det nyfödda barnet och bör användas med försiktighet under graviditetens andra hälft. Detta får dock inte hindra adekvat terapi av hypertoni och preeklampsi, en behandling som är ytterst väsentlig för både kvinnan och fostret. Barnläkare ska vara informerad om medicineringen, i samband med undersökningen av den nyfödda.

 

Kalciumantagonister verkar inte ha någon säkerställd fosterskadande effekt. En eventuell riskökning är i alla fall inte så stor i det enskilda fallet, att det finns anledning till oro om kvinnan har använt läkemedlet under tidig graviditet. Antihypertensiva medel har rapporterats kunna ge biverkningar hos det nyfödda barnet och bör användas med försiktighet under graviditetens andra hälft. Detta får dock inte hindra adekvat terapi av hypertoni och preeklampsi, en behandling som är ytterst väsentlig för både kvinnan och fostret. Barnläkare ska vara informerad om medicineringen, i samband med undersökningen av den nyfödda.
Bakgrund

Gemensamt för kalciumantagonister
Kalciumantagonister verkar inte ha någon säkerställd teratogen effekt, men i likhet med vid all antihypertensiv medicinering är en något ökad risk för hjärtfel hos exponerade barn tänkbar. Några studier som har påvisat detta har dock inte återfunnits i litteraturen [1-5].

I det svenska Medicinska födelseregistret finns totalt 696 barn vars mödrar uppgivit användning av kalciumantagonister i tidig graviditet. Av dessa hade 2......

# Gemensamt för kalciumantagonister Kalciumantagonister verkar inte ha någon säkerställd teratogen effekt, men i likhet med vid all antihypertensiv medicinering är en något ökad risk för hjärtfel hos exponerade barn tänkbar. Några studier som har påvisat detta har dock inte återfunnits i litteraturen [1-5]. I det svenska Medicinska födelseregistret finns totalt 696 barn vars mödrar uppgivit användning av kalciumantagonister i tidig graviditet. Av dessa hade 25 barn någon missbildningsdiagnos (3,6%) mot 14 förväntade (2,1%). Missbildningsfrekvensen var således klart förhöjd, men endast en del kunde förklaras av hjärtfel. Det fanns nio hjärtfel (mot 5 förväntade): fyra barn hade ventrikelseptumdefekt, två ventrikel- och förmaksseptumdefekt, ett barn hade coarctatio aortae och hydronefros, ett barn hade transposition av de stora venerna, och ett barn hade en förmaksseptumdefekt. Vidare hade tre barn hydronefros (mot 0-1 förväntade), fyra barn hade hypospadi (1-2 förväntade), och fyra barn hade missbildningar i flera organsystem. Bland övriga barn med missbildningar kan nämnas ett med ektopisk anus, ett med polycystiska njurar, och ett med situs inversus. Vidare var 21 procent av barnen för tidigt födda (6,2% förväntat), 12 procent hade låg födelsevikt (4,4% förväntat) och 8,8 procent av barnen var lätta för tiden (2,7% förväntat). Antihypertensiva medel har generellt rapporterats kunna ge biverkningar hos det nyfödda barnet framför allt i form av hypotension, hypoglykemi och tillväxthämning. Hypoglykemi och tillväxthämning kan emellertid även orsakas av hypertoni och preeklampsi. Många av dessa barn är underburna, vilket också ökar risken. På basen av de publicerade rapporterna är det inte möjligt att skilja mellan biverkningar av medicineringen och effekten av grundsjukdomen. Kalciumantagonister kan hämma prematura kontraktioner i uterus. Säkra belägg saknas för att förlossningen vid fullgången tid förlängs. Risk för hypoxi hos fostret kan uppkomma vid hypotension hos modern och minskad perfusion av uterus på grund av omfördelning av blodflödet genom perifer vasodilatation. Behandling med kalciumantagonister bör utföras av läkare med särskild kompetens inom området. Barnläkare ska vara informerad om medicineringen, i samband med undersökningen av den nyfödda. # Specifikt om amlodipin Bland barnen i det svenska Medicinska födelseregistret var 197 födda av mödrar, som i tidig graviditet använt amlodipin. Åtta barn hade någon missbildningsdiagnos mot 4 förväntade. Tre av dessa hade hjärtfel (mot ett förväntat), och tre barn hade hypospadi (mot 0-1 förväntat). Missbildningsfrekvensen var således något, men inte anmärkningsvärt, förhöjd. Dock var 32 barn för tidigt födda (16% mot 6,2% förväntat). Förlossningsutfallet efter användning av amlodipin påminner således om det som finns rapporterat för andra kalciumantagonister. Amlodipin finns också som kombinationspreparat med valsartan. Endast tre fall med denna exponering fanns i födelseregistret – inget av barnen hade någon missbildningsdiagnos.
Referenser
  1. Briggs G, Freeman RK, Towers CV, Forinash AB. Drugs in pregnancy and lactation: A reference guide to fetal and neonatal risk. 11th ed; 2017.
  2. UKTIS. Calcium Channel Blockers in pregnancy. 2016. Available from: https://toxbase.org. [updated 2016-07-01, cited 2020-04-06].
  3. Weber-Schoendorfer C, Hannemann D, Meister R, Eléfant E, Cuppers-Maarschalkerweerd B, Arnon J et al. The safety of calcium channel blockers during pregnancy: a prospective, multicenter, observational study. Reprod Toxicol. 2008;26(1):24-30.
  4. Magee LA, Schick B, Donnenfeld AE et al. The safety of calcium channel blockers in human pregnancy: a prospective, multicenter cohort study. Am J Obstet Gynecol 1996;174:823-8.
  5. Sorensen HT, Steffensen FH, Olesen C et al. Pregnancy outcome in women exposed to calcium channel blockers. Reprod Toxicol 1998;12:383-4.
Författare

Karin Källén och Birger Winbladh för Region Stockholm.

Karin Källén och Birger Winbladh för Region Stockholm.
Uppdaterat

Innehållet uppdaterat 4/8/2020
Uppgifterna från födelseregistret är hämtade 4/1/2018

Fasstexter
För patienter och allmänhet