Coronakoll i Region Stockholm

Håll dig uppdaterad på det senaste. Börja varje arbetspass här.

7/27/2021

Region Stockholm_RGB

Janusmed fosterpåverkan

Janusmed fosterpåverkan – Norfloxacin Krka

Janusmed fosterpåverkan tillhandahåller bedömningar av eventuella risker för fostret, när en gravid kvinna använder olika läkemedel. Observera att texterna är generella, och att en bedömning måste göras i varje enskilt fall. Om du inte är medicinskt utbildad, läs först vår information för patienter och allmänhet.

För att komma till startsidan för Janusmed fosterpåverkan och för att göra sökningar klicka här.

Tillbaka till index
2 2
2 2

Norfloxacin

Norfloxacin

Klass: 2

Produkter

Norfloxacin Krka, Norfloxacin STADA, Norfloxacin Sandoz

Norfloxacin Krka, Norfloxacin STADA, Norfloxacin Sandoz
ATC-Koder

J01MA06

J01MA06
Substanser

norfloxacin, norfloxacinhydrat

norfloxacin, norfloxacinhydrat
Bedömning

Det förefaller som om fluorokinoloner, inklusive norfloxacin, utan risk kan användas under graviditet. Den eventuella riskökningen i det enskilda fallet är i vilket fall inte så stor att det finns anledning till oro om kvinnan har använt läkemedlet under tidig graviditet.

Det förefaller som om fluorokinoloner, inklusive norfloxacin, utan risk kan användas under graviditet. Den eventuella riskökningen i det enskilda fallet är i vilket fall inte så stor att det finns anledning till oro om kvinnan har använt läkemedlet under tidig graviditet.
Bakgrund

Gemensamt för fluorokinoloner
Ett smärre antal arbeten finns publicerade, som studerat graviditetsutfallet efter användning av fluorokinoloner i tidig graviditet utan att kunna påvisa någon teratogen effekt [1-5]. Inte heller någon annan typ av negativ fosterpåverkan har påvisats, men tillgängliga data är begränsade [4].

I det svenska Medicinska födelseregistret finns 1 132 barn, vars mödrar rapporterat användning av något fluorokinolonpreparat i tidig graviditet. Av barnen hade 24 (2,1%) någon missbildningsdiagnos mot 23 förväntade. Missbildningsfrekvensen var således helt normal. Det var inte heller någon speciell typ av missbildning som var överrepresenterad.

Specifikt om norfloxacin
Av kvinnorna i födelseregistret hade 855 rapporterat användning av norfloxacin. Bland deras barn hade 19 (2,2%), mot 17-18......

# Gemensamt för fluorokinoloner Ett smärre antal arbeten finns publicerade, som studerat graviditetsutfallet efter användning av fluorokinoloner i tidig graviditet utan att kunna påvisa någon teratogen effekt [1-5]. Inte heller någon annan typ av negativ fosterpåverkan har påvisats, men tillgängliga data är begränsade [4]. I det svenska Medicinska födelseregistret finns 1 132 barn, vars mödrar rapporterat användning av något fluorokinolonpreparat i tidig graviditet. Av barnen hade 24 (2,1%) någon missbildningsdiagnos mot 23 förväntade. Missbildningsfrekvensen var således helt normal. Det var inte heller någon speciell typ av missbildning som var överrepresenterad. # Specifikt om norfloxacin Av kvinnorna i födelseregistret hade 855 rapporterat användning av norfloxacin. Bland deras barn hade 19 (2,2%), mot 17-18 förväntade, någon missbildningsdiagnos. Ingen särskild typ synes vara överrepresenterad.
Referenser
  1. Padberg S, Wacker E, Meister R, Panse M, Weber-Schoendorfer C, Oppermann M et al. Observational cohort study of pregnancy outcome after first-trimester exposure to fluoroquinolones. Antimicrob Agents Chemother. 2014;58:4392-8.
  2. Bar-Oz B, Moretti ME, Boskovic R, O'Brien L, Koren G. The safety of quinolones--a meta-analysis of pregnancy outcomes. Eur J Obstet Gynecol Reprod Biol. 2009;143(2):75-8.
  3. Berkovitch M, Pastuszak A, Gazarian M et al. Safety of the new quinolones in pregnancy. Obstet Gynecol 1994;84:535-8.
  4. Yefet E, Schwartz N, Chazan B, Salim R, Romano S, Nachum Z. The safety of quinolones and fluoroquinolones in pregnancy: a meta-analysis. BJOG. 2018;125(9):1069-1076.
  5. Damkier P, Brønniche LMS, Korch-Frandsen JFB, Broe A. In utero exposure to antibiotics and risk of congenital malformations: a population-based study. Am J Obstet Gynecol. 2019;221(6):648e1-648e15.
Författare

Karin Källén och Birger Winbladh för Region Stockholm.

Karin Källén och Birger Winbladh för Region Stockholm.
Uppdaterat

Innehållet uppdaterat 9/14/2020
Uppgifterna från födelseregistret är hämtade 4/1/2020

Fasstexter
För patienter och allmänhet