Coronakoll i Region Stockholm

Håll dig uppdaterad på det senaste. Börja varje arbetspass här.

8/2/2021

Region Stockholm_RGB

Janusmed fosterpåverkan

Janusmed fosterpåverkan – Nivaquine

Janusmed fosterpåverkan tillhandahåller bedömningar av eventuella risker för fostret, när en gravid kvinna använder olika läkemedel. Observera att texterna är generella, och att en bedömning måste göras i varje enskilt fall. Om du inte är medicinskt utbildad, läs först vår information för patienter och allmänhet.

För att komma till startsidan för Janusmed fosterpåverkan och för att göra sökningar klicka här.

Tillbaka till index
2 2
2 2

Klorokin

Klorokin

Klass: 2

Produkter

Klorokinfosfat RPH Pharma, Nivaquine

Klorokinfosfat RPH Pharma, Nivaquine
ATC-Koder

P01BA01

P01BA01
Substanser

klorokin, klorokinfosfat, klorokinsulfat

klorokin, klorokinfosfat, klorokinsulfat
Bedömning

Klorokinfosfat kan användas under alla stadier av graviditeten i de doser som är aktuella vid profylax av malaria. I de högre doser som används vid autoimmuna sjukdomar (t.ex. reumatoid artrit och lupus erythematosus/SLE) bör substansen användas med viss försiktighet och endast på strikt indikation. Vid behandling av malaria, får rädsla för fosterskador aldrig äventyra användning av klorokin. Detsamma gäller måttlig-svår infektion med covid-19 hos gravida.

Om det skulle finnas en riskökning för fosterskador är denna knappast så stor i det enskilda fallet, att det finns anledning till oro även om kvinnan har använt läkemedlet i hög dos under tidig graviditet. Teoretiskt finns en risk för syn-och hörselskador som dock inte har verifierats i kliniska studier.

Klorokinfosfat kan användas under alla stadier av graviditeten i de doser som är aktuella vid profylax av malaria. I de högre doser som används vid autoimmuna sjukdomar (t.ex. reumatoid artrit och lupus erythematosus/SLE) bör substansen användas med viss försiktighet och endast på strikt indikation. Vid behandling av malaria, får rädsla för fosterskador aldrig äventyra användning av klorokin. Detsamma gäller måttlig-svår infektion med covid-19 hos gravida. Om det skulle finnas en riskökning för fosterskador är denna knappast så stor i det enskilda fallet, att det finns anledning till oro även om kvinnan har använt läkemedlet i hög dos under tidig graviditet. Teoretiskt finns en risk för syn-och hörselskador som dock inte har verifierats i kliniska studier.
Bakgrund

Klorokinfosfat som malariaprofylax eller behandling av malaria under graviditet har i studier inte visat någon ökad risk för missbildningar [1-5] eller någon annan säkerställd negativ fosterpåverkan [1,6,7]. Genomförda studier är dock överlag små, särskilt när det gäller antalet behandlade kvinnor i tidig graviditet. Ingen påver......

Klorokinfosfat som malariaprofylax eller behandling av malaria under graviditet har i studier inte visat någon ökad risk för missbildningar [1-5] eller någon annan säkerställd negativ fosterpåverkan [1,6,7]. Genomförda studier är dock överlag små, särskilt när det gäller antalet behandlade kvinnor i tidig graviditet. Ingen påverkan har heller setts på barnens hörsel eller syn i tre små studier [8-11]. Det finns dock en äldre fallrapport om förekomst av hörselskador hos två syskon efter användning av hög dos klorokinfosfat (500 mg/dag) under hela graviditeten på grund av lupus [12]. Betydelsen av malariaprofylax eller behandling av malaria under graviditeten är dock så stor att den helt överväger teoretiska risker med klorokin. Om behandling med klorokinfosfat behövs vid covid-19-infektion hos gravida, gäller också att nyttan klart överstiger en eventuell risk för fosterpåverkan. # Data ur födelseregistret I det svenska Medicinska födelseregistret finns 405 barn vars mödrar uppgivit användning av klorokinfosfat i tidig graviditet, främst som malariaprofylax. Åtta av barnen (2,0%) hade någon missbildningsdiagnos vilket helt sammanfaller med det förväntade antalet. Två barn hade polydaktyli omfattande fingrar, ett hade en ventrikelseptumdefekt, ett hade ett ospecificerat hjärtfel, ett hade hypospadi, ett pes equinovarus, ett pes calcaneovalgus och ett hade en ansikt/skallanomali. Dock hade hela fem barn dött intrauterint (1-2 förväntade), vilket är en helt klart förhöjd siffra. Eftersom det inte är känt i litteraturen beror fyndet förmodligen på slumpen, men bör följas upp.
Referenser
  1. UKTIS. Use of chloroquine in pregnancy Feb 2019. UKTIS [www]. UKTIS. [updated 2019-02-01, cited 2020-03-30].
  2. McGready R, Lee SJ, Wiladphaingern J, Ashley EA, Rijken MJ, Boel M et al. Adverse effects of falciparum and vivax malaria and the safety of antimalarial treatment in early pregnancy: a population-based study. Lancet Infect Dis. 2012;12:388-96.
  3. Phillips-Howard PA, Steffen R, Kerr L, Vanhauwere R, Schildknecht J, Fuchs E et al. Safety of mefloquine and other antimalarial agents in first trimester of pregnancy. J Travel Med 1998;5:121-6.
  4. Steketee RW, Wirima JJ, Slutsker L, Khoromana CO, Heymann DL, Breman JG. Malaria treatment and prevention in pregnancy: indications for use and adverse events associated with use of chloroquine or mefloquine. Am J Trop Med Hyg. 1996;55:50-6.
  5. Wolfe MS, Cordero JF. Safety of chloroquine in chemosuppression of malaria during pregnancy. Br Med J (Clin Res Ed). 1985;290:1466-7.
  6. Radeva-Petrova D, Kayentao K, ter Kuile FO, Sinclair D, Garner P. Drugs for preventing malaria in pregnant women in endemic areas: any drug regimen versus placebo or no treatment. Cochrane Database Syst Rev. 2014;10:CD000169.
  7. Orton LC, Omari AA. Drugs for treating uncomplicated malaria in pregnant women. Cochrane Database Syst Rev. 2008;4:CD004912.
  8. Patatt FSA, Sampaio ALL, Tauil PL, Oliveira CACP. Hearing of neonates without risk indicators for hearing loss and use of antimalarial drugs during pregnancy: a historical cohort study in the Northern Region of Brazil. Braz J Otorhinolaryngol. 2019 Jul 23. pii: S1808-8694(18)30466-X. doi: 10.1016/j.bjorl.2019.06.005
  9. Borba EF, Turrini-Filho JR, Kuruma KA, Bertola C, Pedalini ME, Lorenzi MC et al. Chloroquine gestational use in systemic lupus erythematosus: assessing the risk of child ototoxicity by pure tone audiometry. Lupus. 2004;13:223-7.
  10. Levy M, Buskila D, Gladman DD, Urowitz MB, Koren G. Pregnancy outcome following first trimester exposure to chloroquine. Am J Perinatol. 1991;8:174-8.
  11. Osadchy A, Ratnapalan T, Koren G. Ocular toxicity in children exposed in utero to antimalarial drugs: review of the literature. J Rheumatol. 2011;38:2504-8.
  12. Hart CW, Naunton RF. The ototoxicity of chloroquine phosphate. Arch Otolaryngol 1964;80:407-412.
Författare

Karin Källén, Birger Winbladh och Ulrika Nörby för Region Stockholm.

Karin Källén, Birger Winbladh och Ulrika Nörby för Region Stockholm.
Uppdaterat

Innehållet uppdaterat 4/3/2020
Uppgifterna från födelseregistret är hämtade 12/31/2013

Fasstexter
Läs mer
För patienter och allmänhet