Coronakoll i Region Stockholm

Håll dig uppdaterad på det senaste. Börja varje arbetspass här.

8/4/2021

Region Stockholm_RGB

Janusmed fosterpåverkan

Janusmed fosterpåverkan – Nipent Hospira

Janusmed fosterpåverkan tillhandahåller bedömningar av eventuella risker för fostret, när en gravid kvinna använder olika läkemedel. Observera att texterna är generella, och att en bedömning måste göras i varje enskilt fall. Om du inte är medicinskt utbildad, läs först vår information för patienter och allmänhet.

För att komma till startsidan för Janusmed fosterpåverkan och för att göra sökningar klicka här.

Tillbaka till index
3 3
3 3

Pentostatin

Pentostatin

Klass: 3

Produkter

Nipent, Nipent Hospira

Nipent, Nipent Hospira
ATC-Koder

L01XX08

L01XX08
Substanser

pentostatin

pentostatin
Bedömning

Pentostatin skall inte användas under graviditet. Djurstudier tyder på att substansen kan orsaka allvarliga fosterskador och kvinnor i fertil ålder skall uppmanas att använda en säker preventivmetod under behandling. Om exponering skett i tidig graviditet bör en diskussion föras om graviditetens fortsatta handläggning. Graviditet som inträffat efter avslutad behandling med pentostatin är troligen inte förenad med några stora risker.

Pentostatin skall inte användas under graviditet. Djurstudier tyder på att substansen kan orsaka allvarliga fosterskador och kvinnor i fertil ålder skall uppmanas att använda en säker preventivmetod under behandling. Om exponering skett i tidig graviditet bör en diskussion föras om graviditetens fortsatta handläggning. Graviditet som inträffat efter avslutad behandling med pentostatin är troligen inte förenad med några stora risker.
Bakgrund

Allmänt om cytostatika
Cytostatika bromsar celldelning och/eller celltillväxt och särskilt snabbt växande cellpopulationer som maligna tumörer, immunologiska systemet, epitel och liknande är känsligast. Därav följer att cytostatika potentiellt även kan störa fostrets utveckling och tillväxt [1,2].

Cytostatikagruppen innehåller idag många typer av ämnen med skilda verkningsmekanismer som kan påverka fostret på olika sätt. Utvecklingen har gått från antimetaboliter och blockad av cofaktorer som vitaminer till dagens alltmer specifika blockad av för tumören nödvändiga mekanismer för reproduktion [1,3]. De senare är inte sällan IgG-antikroppar mot enzym......

# Allmänt om cytostatika Cytostatika bromsar celldelning och/eller celltillväxt och särskilt snabbt växande cellpopulationer som maligna tumörer, immunologiska systemet, epitel och liknande är känsligast. Därav följer att cytostatika potentiellt även kan störa fostrets utveckling och tillväxt [1,2]. Cytostatikagruppen innehåller idag många typer av ämnen med skilda verkningsmekanismer som kan påverka fostret på olika sätt. Utvecklingen har gått från antimetaboliter och blockad av cofaktorer som vitaminer till dagens alltmer specifika blockad av för tumören nödvändiga mekanismer för reproduktion [1,3]. De senare är inte sällan IgG-antikroppar mot enzymer i reproduktionskedjan och kan transporteras över placentan framför allt under senare hälften av graviditeten. Vid behandling av maligna tumörer används ofta kombinationer av cytostatika med olika verkningsmekanism vilket försvårar riskbedömningen. De begränsade uppföljningar som finns av cytostatikabehandling under graviditet visar att det har gått bra för majoriteten av barnen [1,2]. De flesta har exponerats under andra och tredje trimestern. Man har dock sett en ökad förekomst av tillväxthämning, låg födelsevikt och dödföddhet. För en del cytostatika finns en ökad risk för fosterskador dokumenterad vid behandling i tidig graviditet [1,2].  Behandling av maligna tumörer i samband med graviditet bjuder på komplicerade överväganden och bör ske i samarbete mellan obstetriker, onkologer och neonatologer med speciell kunskap och erfarenhet av dessa frågeställningar. Om det är möjligt, bör behandling undvikas under graviditeten. Om kvinnan befinner sig i tidig graviditet kan denna avbrytas och i senare graviditet kan kvinnan förlösas, om omedelbar behandling är viktig för förbättrad prognos. Vissa cytostatika används också vid autoimmuna sjukdomar och efter organtransplantation. Ibland används då lägre doser än vid cancerbehandling, vilket också sannolikt innebär betydligt lägre risker för fostret. Tillräckligt med data saknas dock för att fastställa säkerheten vid lågdosbehandling [4,5]. Även i dessa fall bör graviditeten handläggas i samarbete med specialist med särskild kunskap och erfarenhet inom området. En del cytostatika kan även orsaka förändringar i arvsmassan hos könsceller, vilket teoretiskt skulle kunna påverka embryot om mannen använt läkemedlet vid spermacellsbildningen (från ca 3 månader före fram till befruktningen) eller kvinnan behandlats före graviditeten [6]. Av hittills gjorda begränsade uppföljningar verkar dock inte risken för missbildningar eller kromosomförändringar vara ökad efter sådan exponering [6-8]. Ställningstagande till eventuell genetisk undersökning av fostret bör göras i samråd med kliniskt-genetiskt laboratorium. Generellt rekommenderas både kvinnor och män att använda preventivmedel under och efter behandlingen, enligt rekommendationerna i Fass. En diskussion har också förts om cytostatika kan påverka fostret om det överförs via semen under ett samlag. Risken för detta är sannolikt ytterst liten [9,10]. # Data ur Medicinska födelseregistret I det svenska Medicinska födelseregistret finns 312 barn som exponerats för något cytostatikum i tidig graviditet. Av barnen hade åtta någon missbildningsdiagnos (mot 6-7 förväntade). Två av barnen hade ventrikelseptumdefekter, ett barn hade ett annat hjärtfel, två barn hade tarmatresier, ett barn hade hypospadi, ett barn hade hydronefros, och ett barn hade en pes ekvinovarus. Med dessa små antal går det inte att uttala sig om det finns någon ökad risk för missbildning efter cytostatikaanvändning, men man torde kunna utesluta att det finns en kraftig riskökning med de doser som använts. Dock var hela 55 av barnen för tidigt födda mot 19 förväntade. Det går inte att säga om detta samband beror på exponeringen, på den underliggande sjukdomen, eller på att man på maternell indikation valt att avsluta graviditeten före fullgången tid. Hela 15 barn (mot 8-9 förväntade) var små för tiden, och 11 barn (mot 4-5 förväntade) hade låg Apgarpoäng vid 5 minuter. Även dessa fynd kan tänkas bero på såväl exponering som grundsjukdom. # Specifikt om pentostatin Pentostatin är ett cytostatikum med primär användning vid hårcellsleukemi. Inga rapporter om användning under graviditet har kunnat lokaliseras. Djurexperimentellt har medlet en stark embryoletal effekt och är teratogent på många organsystem inklusive CNS [11,12,13]. Pentostatin har i laboratorieförsök även visats vara mutagent och kunna orsaka kromosomskador [11]. Substansen kan därmed teoretiskt orsaka förändringar av arvsmassan hos könsceller, om exponering skett före graviditeten, men risken att detta skulle kunna orsaka fosterskador är liten. Ställningstagande till eventuell genetisk undersökning, bör ske i samråd med kliniskt-genetiskt laboratorium. I det svenska Medicinska födelseregistret finns inget fall med denna exponering. (Siffrorna ur födelseregistret för hela gruppen cytostatika är hämtade 2020-04-01. De individuella siffrorna för pentostatin var aktuella 2012-08-25).
Referenser
  1. Ngu SF, Ngan HY. Chemotherapy in pregnancy. Best Pract Res Clin Obstet Gynaecol. 2016;33(0):86-101.
  2. Boere I, Lok C, Vandenbroucke T, Amant F. Cancer in pregnancy: safety and efficacy of systemic therapies. Curr Opin Oncol. 2017;29(5):328-334.
  3. Lambertini M, Peccatori FA, Azim HA. Targeted agents for cancer treatment during pregnancy. Cancer Treat Rev. 2015;41(4):301-9.
  4. Weber-Schoendorfer C, Chambers C, Wacker E, Beghin D, Bernard N, Network of French Pharmacovigilance Centers et al. Pregnancy outcome after methotrexate treatment for rheumatic disease prior to or during early pregnancy: a prospective multicenter cohort study. Arthritis Rheumatol. 2014;66(5):1101-10.
  5. United Kingdom Teratology Information Services (UKTIS). Methotrexate in pregnancy. 2016. Tillgänglig från: www.toxbase.com. Hämtad: 2018-06-15
  6. Arnon J, Meirow D, Lewis-Roness H, Ornoy A. Genetic and teratogenic effects of cancer treatments on gametes and embryos. Hum Reprod Update. 2001;7(4):394-403.
  7. Haggar FA, Pereira G, Preen D, Holman CD, Einarsdottir K. Adverse obstetric and perinatal outcomes following treatment of adolescent and young adult cancer: a population-based cohort study. PLoS One. 2014;9(12):e113292.
  8. Dohle GR. Male infertility in cancer patients: Review of the literature. Int J Urol. 2010;17(4):327-31.
  9. Scialli AR, Bailey G, Beyer BK, Bøgh IB, Breslin WJ, Chen CL et al. Potential seminal transport of pharmaceuticals to the conceptus. Reprod Toxicol. 2015;58(0):213-21.
  10. Klemmt L, Scialli AR. The transport of chemicals in semen. Birth Defects Res B Dev Reprod Toxicol. 2005;74(2):119-31.
  11. Briggs G, Freeman RK, Towers CV, Forinash AB. Drugs in pregnancy and lactation: A reference guide to fetal and neonatal risk. 11th ed; 2017.
  12. Reprotox. Pentostatin. Micromedex [www]. [cited 2020-06-09].
  13. Schardein JL. Chemically Induced Birth Defects. Marcel Dekker Inc., New York and Basel. 1985.
Författare

Birger Winbladh och Karin Källén för Region Stockholm.

Birger Winbladh och Karin Källén för Region Stockholm.
Uppdaterat

Innehållet uppdaterat 10/2/2020
Uppgifterna från födelseregistret är hämtade 4/1/2020

Fasstexter
För patienter och allmänhet