Coronakoll i Region Stockholm

Håll dig uppdaterad på det senaste. Börja varje arbetspass här.

7/31/2021

Region Stockholm_RGB

Janusmed fosterpåverkan

Janusmed fosterpåverkan – Nifedipin Alternova

Janusmed fosterpåverkan tillhandahåller bedömningar av eventuella risker för fostret, när en gravid kvinna använder olika läkemedel. Observera att texterna är generella, och att en bedömning måste göras i varje enskilt fall. Om du inte är medicinskt utbildad, läs först vår information för patienter och allmänhet.

För att komma till startsidan för Janusmed fosterpåverkan och för att göra sökningar klicka här.

Tillbaka till index
2 2
2 2

Nifedipin

Nifedipin

Klass: 2

Produkter

ANTROLIN, Adalat, Adalat CR, Adalat Crono, Adalat Oros,......

ANTROLIN, Adalat, Adalat CR, Adalat Crono, Adalat Oros, Adipine XL, Cordaflex, Nifedipin AL 10, Nifedipin AL 5, Nifedipin Alternova, Nifedipin Stada, Nifedipin-ratiopharm, Nifedipine Sandoz retard 30, Nifedipine retard, Nifehexal, Nifehexal Hexal
ATC-Koder

C05AX, C08CA05

C05AX, C08CA05
Substanser

nifedipin

nifedipin
Bedömning

Kalciumantagonister verkar inte ha någon säkerställd fosterskadande effekt. En eventuell riskökning är i alla fall inte så stor i det enskilda fallet, att det finns anledning till oro om kvinnan har använt läkemedlet under tidig graviditet.

Antihypertensiva medel har generellt rapporterats kunna ge biverkningar hos det nyfödda barnet och bör användas med försiktighet under graviditetens andra hälft. Detta får dock inte hindra adekvat terapi av hypertoni och preeklampsi, en behandling som är ytterst väsentlig för både kvinnan och fostret. Barnläkare ska vara informerad om medicineringen, i samband med undersökningen av den nyfödda.

Kalciumantagonister verkar inte ha någon säkerställd fosterskadande effekt. En eventuell riskökning är i alla fall inte så stor i det enskilda fallet, att det finns anledning till oro om kvinnan har använt läkemedlet under tidig graviditet. Antihypertensiva medel har generellt rapporterats kunna ge biverkningar hos det nyfödda barnet och bör användas med försiktighet under graviditetens andra hälft. Detta får dock inte hindra adekvat terapi av hypertoni och preeklampsi, en behandling som är ytterst väsentlig för både kvinnan och fostret. Barnläkare ska vara informerad om medicineringen, i samband med undersökningen av den nyfödda.
Bakgrund

Gemensamt för kalciumantagonister
Kalciumantagonister verkar inte ha någon säkerställd teratogen effekt, men i likhet med vid all antihypertensiv medicinering är en något ökad risk för hjärtfel hos exponerade barn tänkbar. Några studier som har påvisat detta har dock inte återfunnits i litteraturen [1-5].

I det svenska Medicinska födelseregistret finns totalt 696 barn vars mödrar uppgivit användning av kalciumantagonister i tidig graviditet. Av dessa......

# Gemensamt för kalciumantagonister Kalciumantagonister verkar inte ha någon säkerställd teratogen effekt, men i likhet med vid all antihypertensiv medicinering är en något ökad risk för hjärtfel hos exponerade barn tänkbar. Några studier som har påvisat detta har dock inte återfunnits i litteraturen [1-5]. I det svenska Medicinska födelseregistret finns totalt 696 barn vars mödrar uppgivit användning av kalciumantagonister i tidig graviditet. Av dessa hade 25 barn någon missbildningsdiagnos (3,6%) mot 14 förväntade (2,1%). Missbildningsfrekvensen var således klart förhöjd, men endast en del kunde förklaras av hjärtfel. Det fanns nio hjärtfel (mot 5 förväntade): fyra barn hade ventrikelseptumdefekt, två ventrikel- och förmaksseptumdefekt, ett barn hade coarctatio aortae och hydronefros, ett barn hade transposition av de stora venerna, och ett barn hade en förmaksseptumdefekt. Vidare hade tre barn hydronefros (mot 0-1 förväntade), fyra barn hade hypospadi (1-2 förväntade), och fyra barn hade missbildningar i flera organsystem. Bland övriga barn med missbildningar kan nämnas ett med ektopisk anus, ett med polycystiska njurar, och ett med situs inversus. Vidare var 21 procent av barnen för tidigt födda (6,2% förväntat), 12 procent hade låg födelsevikt (4,4% förväntat) och 8,8 procent av barnen var lätta för tiden (2,7% förväntat). Antihypertensiva medel har generellt rapporterats kunna ge biverkningar hos det nyfödda barnet framför allt i form av hypotension, hypoglykemi och tillväxthämning. Hypoglykemi och tillväxthämning kan emellertid även orsakas av hypertoni och preeklampsi. Många av dessa barn är underburna, vilket också ökar risken. På basen av de publicerade rapporterna är det inte möjligt att skilja mellan biverkningar av medicineringen och effekten av grundsjukdomen. Kalciumantagonister kan hämma prematura kontraktioner i uterus. Säkra belägg saknas för att förlossningen vid fullgången tid förlängs. Risk för hypoxi hos fostret kan uppkomma vid hypotension hos modern och minskad perfusion av uterus på grund av omfördelning av blodflödet genom perifer vasodilatation. Behandling med kalciumantagonister bör utföras av läkare med särskild kompetens inom området. Barnläkare ska vara informerad om medicineringen, i samband med undersökningen av den nyfödda. # Specifikt om nifedipin Bland barnen i det svenska Medicinska födelseregistret var 132 födda av mödrar som i tidig graviditet använt nifedipin. Fem barn (mot 2-4 förväntade), hade någon missbildningsdiagnos (ett av dem ett hjärtfel – ventrikelseptumdefekt). Missbildningsfrekvensen var således något, men inte anmärkningsvärt, förhöjd. Dock var hela 31 barn (23% mot 6,2% förväntat) födda för tidigt och 13 barn (9,8% mot 2,7% förväntat) var lätta för tiden.
Referenser
  1. Briggs G, Freeman RK, Towers CV, Forinash AB. Drugs in pregnancy and lactation: A reference guide to fetal and neonatal risk. 11th ed; 2017.
  2. UKTIS. Calcium Channel Blockers in pregnancy. 2016. Available from: https://toxbase.org. [updated 2016-07-01, cited 2020-04-06].
  3. Weber-Schoendorfer C, Hannemann D, Meister R, Eléfant E, Cuppers-Maarschalkerweerd B, Arnon J et al. The safety of calcium channel blockers during pregnancy: a prospective, multicenter, observational study. Reprod Toxicol. 2008;26(1):24-30.
  4. Magee LA, Schick B, Donnenfeld AE et al. The safety of calcium channel blockers in human pregnancy: a prospective, multicenter cohort study. Am J Obstet Gynecol 1996;174:823-8.
  5. Sorensen HT, Steffensen FH, Olesen C et al. Pregnancy outcome in women exposed to calcium channel blockers. Reprod Toxicol 1998;12:383-4.
Författare

Karin Källén och Birger Winbladh för Region Stockholm.

Karin Källén och Birger Winbladh för Region Stockholm.
Uppdaterat

Innehållet uppdaterat 4/8/2020
Uppgifterna från födelseregistret är hämtade 4/1/2018

Fasstexter
För patienter och allmänhet