Coronakoll i Region Stockholm

Håll dig uppdaterad på det senaste. Börja varje arbetspass här.

7/31/2021

Region Stockholm_RGB

Janusmed fosterpåverkan

Janusmed fosterpåverkan – Neomercazole

Janusmed fosterpåverkan tillhandahåller bedömningar av eventuella risker för fostret, när en gravid kvinna använder olika läkemedel. Observera att texterna är generella, och att en bedömning måste göras i varje enskilt fall. Om du inte är medicinskt utbildad, läs först vår information för patienter och allmänhet.

För att komma till startsidan för Janusmed fosterpåverkan och för att göra sökningar klicka här.

Tillbaka till index
2 2
2 2

Karbimazol

Karbimazol

Klass: 2

Produkter

Carbimazol, Carbimazol Aristo 5 mg Tabletten, Carbimazo......

Carbimazol, Carbimazol Aristo 5 mg Tabletten, Carbimazol Henning, Carbimazole 5mg tablets, Neomercazole
ATC-Koder

H03BB01

H03BB01
Substanser

karbimazol

karbimazol
Bedömning

Tyreostatika bör endast ges på strikt indikation och medicineringen bör skötas av specialist. Det är viktigt att optimera behandlingen, så att risken för fetal hypotyreos och struma minimeras. Tyreostatika har också kopplats till en ökad risk för missbildningar. Den eventuella riskökningen är dock förmodligen inte så stor i det enskilda fallet, att det finns anledning till oro om kvinnan har använt läkemedlet i tidig graviditet.

Tyreostatika bör endast ges på strikt indikation och medicineringen bör skötas av specialist. Det är viktigt att optimera behandlingen, så att risken för fetal hypotyreos och struma minimeras. Tyreostatika har också kopplats till en ökad risk för missbildningar. Den eventuella riskökningen är dock förmodligen inte så stor i det enskilda fallet, att det finns anledning till oro om kvinnan har använt läkemedlet i tidig graviditet.
Bakgrund

Gemensamt för antityroida läkemedel
Antityroida läkemedel kan efter vecka 15 av graviditeten orsaka fetal hypotyreos och struma som i en del fall har resulterat i en åtklämning av trakea [1-4]. Kongenital hypotyreos kan också leda till försämrad kognitiv och neurologisk utveckling hos barnet. Optimal behandling och inställning av dosen antityroida läkemedel är därför central.

Ett antal studier och fallrapporter finns om strukturella missbildningar av olika slag hos barn vars mödrar behandlats med olika antityroida läkemedel [5-14]. Speciellt har en association till skalpdefekter noterats efter tiamazol och ett antal fall publicerats av bland annat ösofa......

# Gemensamt för antityroida läkemedel Antityroida läkemedel kan efter vecka 15 av graviditeten orsaka fetal hypotyreos och struma som i en del fall har resulterat i en åtklämning av trakea [1-4]. Kongenital hypotyreos kan också leda till försämrad kognitiv och neurologisk utveckling hos barnet. Optimal behandling och inställning av dosen antityroida läkemedel är därför central. Ett antal studier och fallrapporter finns om strukturella missbildningar av olika slag hos barn vars mödrar behandlats med olika antityroida läkemedel [5-14]. Speciellt har en association till skalpdefekter noterats efter tiamazol och ett antal fall publicerats av bland annat ösofagusatresi och andra missbildningar [5-14]. I det svenska Medicinska födelseregistret finns 657 barn vars mödrar uppgivit att de använt antityroida läkemedel under tidig graviditet. Av barnen hade 16 någon missbildning (mot 13 förväntade), och ingen typ av missbildning tycktes vara överrepresenterad. Missbildningsfrekvensen var alltså tämligen normal, men det var fyra barn som hade missbildningar i flera organsystem, vilket var klart fler än förväntat (0-1 förväntat). Vidare var 7,3% av barnen för tidigt födda (mot 6,1% förväntat), och 4,9% (mot 2,7% förväntat) var lätta för tiden. Det är rimligt att anta att den något förhöjda andelen barn som var födda för tidigt, eller var lätta för tiden, beror på grundsjukdomen och inte på läkemedelsanvändningen. # Specifikt om karbimazol I det svenska Medicinska födelseregistret finns inget fall med exponering för karbimazol angiven.
Referenser
  1. Bliddal S, Rasmussen AK, Sundberg K, Brocks V, Feldt-Rasmussen U. Antithyroid drug-induced fetal goitrous hypothyroidism. Nat Rev Endocrinol. 2011;7(7):396-406.
  2. Momotani N, Noh JY, Ishikawa N, Ito K. Effects of propylthiouracil and methimazole on fetal thyroid status in mothers with Graves' hyperthyroidism. J Clin Endocrinol Metab. 1997;82:3633-6.
  3. Grüner C, Kollert A, Wildt L, Dörr HG, Beinder E, Lang N. Intrauterine treatment of fetal goitrous hypothyroidism controlled by determination of thyroid-stimulating hormone in fetal serum A case report and review of the literature. Fetal Diagn Ther.2001;16:47-51.
  4. HAWE P, FRANCIS HH. Pregnancy and thyrotoxicosis. Br Med J. 1962;2:817-22.
  5. Cooper DS, Laurberg P. Hyperthyroidism in pregnancy. Lancet Diabetes Endocrinol. 2013;1:238-49.
  6. Andersen SL, Lönn S, Vestergaard P, Törring O. Birth defects after use of antithyroid drugs in early pregnancy: a Swedish nationwide study. Eur J Endocrinol. 2017;177:369-378.
  7. Li H, Zheng J, Luo J, Zeng R, Feng N, Zhu N et al. Congenital anomalies in children exposed to antithyroid drugs in-utero: a meta-analysis of cohort studies. PLoS One. 2015;10:e0126610.
  8. Yoshihara A, Noh J, Yamaguchi T, Ohye H, Sato S, Sekiya K et al. Treatment of graves' disease with antithyroid drugs in the first trimester of pregnancy and the prevalence of congenital malformation. J Clin Endocrinol Metab. 2012;97:2396-403.
  9. Andersen SL, Olsen J, Wu CS, Laurberg P. Birth defects after early pregnancy use of antithyroid drugs: a Danish nationwide study. J Clin Endocrinol Metab. 2013;98:4373-81.
  10. Laurberg P, Andersen SL. Therapy of endocrine disease: antithyroid drug use in early pregnancy and birth defects: time windows of relative safety and high risk?. Eur J Endocrinol. 2014;171:R13-20.
  11. Barbero P, Ricagni C, Mercado G, Bronberg R, Torrado M. Choanal atresia associated with prenatal methimazole exposure: three new patients. Am J Med Genet A 2004;129:83-6.
  12. Ferraris S, Valenzise M, Lerone M, Divizia MT, Rosaia L, Blaid D, Nemelka O, Ferrero GB, Silengo M. Malformations following methimazole exposure in utero: An open issue. Birth Defects Research Part A 2003;67:989-92.
  13. Clementi M, Di Gianantonio E, Pelo E et al. Methimazole embryopathy: delineation of the phenotype. Am J Med Genet 1999;83:43-6.
  14. Di Gianantonio E, Schaefer C, Mastroiacovo P, Cournot MP, Benedicenti F, Reuvers M et al. Adverse effects of prenatal methimazole exposure. Teratology 2001;64:262-6.
Författare

Karin Källén och Birger Winbladh för Region Stockholm.

Karin Källén och Birger Winbladh för Region Stockholm.
Uppdaterat

Innehållet uppdaterat 8/13/2020
Uppgifterna från födelseregistret är hämtade 4/1/2020

Fasstexter
För patienter och allmänhet