Coronakoll i Region Stockholm

Håll dig uppdaterad på det senaste. Börja varje arbetspass här.

8/4/2021

Region Stockholm_RGB

Janusmed fosterpåverkan

Janusmed fosterpåverkan – Nefecon

Janusmed fosterpåverkan tillhandahåller bedömningar av eventuella risker för fostret, när en gravid kvinna använder olika läkemedel. Observera att texterna är generella, och att en bedömning måste göras i varje enskilt fall. Om du inte är medicinskt utbildad, läs först vår information för patienter och allmänhet.

För att komma till startsidan för Janusmed fosterpåverkan och för att göra sökningar klicka här.

Tillbaka till index
2 2
2 2

Budesonid – för lokal behandling i tarm och matstrupe

Budesonid – för lokal behandling i tarm och matstrupe

Klass: 2

Produkter

Budenofalk, Budesonid Orifarm, Cortiment, Entocir, Ento......

Budenofalk, Budesonid Orifarm, Cortiment, Entocir, Entocord, Entocort, Intesticort, Jorveza, Nefecon
ATC-Koder

A07EA06

A07EA06
Substanser

budesonid

budesonid
Bedömning

Budesonid kan användas för lokal behandling i tarmen under graviditet, vid bland annat inflammatorisk tarmsjukdom. Viss absorption sker systemiskt men adekvat behandling av sjukdomen är viktig. Även användning av budesonid som munsönderfallande tablett för behandling av matstrupen, ger systemiskt upptag. Sådan behandling bör ske återhållsamt under graviditet. Om kvinnan har använt läkemedlet i tidig graviditet, är dock en eventuell riskökning inte så stor i det enskilda fallet att det finns anledning till oro.

Budesonid kan användas för lokal behandling i tarmen under graviditet, vid bland annat inflammatorisk tarmsjukdom. Viss absorption sker systemiskt men adekvat behandling av sjukdomen är viktig. Även användning av budesonid som munsönderfallande tablett för behandling av matstrupen, ger systemiskt upptag. Sådan behandling bör ske återhållsamt under graviditet. Om kvinnan har använt läkemedlet i tidig graviditet, är dock en eventuell riskökning inte så stor i det enskilda fallet att det finns anledning till oro.
Bakgrund

Gemensamt för kortikosteroider
Frågan om kortikosteroiders teratogena effekter har varit föremål för många utredningar. Orsaken till detta är att man i djurexperiment utförda redan på 1950-talet efter exponering såg fler missbildningar, speciellt gomspalt, hos vissa musstammar [1]. Talrika epidemiologiska studier har utförts men ingen säkerställd teratogen effekt har visats hos människa [1-9]. Mest har en diskussion förts om läppgomspalt [1-9].

I det svenska Medicinska födelseregistret finns 8 739 barn, vars mödrar uppgivit att de har fått systemisk kortikosteroidbehandli......

# Gemensamt för kortikosteroider Frågan om kortikosteroiders teratogena effekter har varit föremål för många utredningar. Orsaken till detta är att man i djurexperiment utförda redan på 1950-talet efter exponering såg fler missbildningar, speciellt gomspalt, hos vissa musstammar [1]. Talrika epidemiologiska studier har utförts men ingen säkerställd teratogen effekt har visats hos människa [1-9]. Mest har en diskussion förts om läppgomspalt [1-9]. I det svenska Medicinska födelseregistret finns 8 739 barn, vars mödrar uppgivit att de har fått systemisk kortikosteroidbehandling under graviditeten. Av barnen hade 194 (2,2%) någon missbildning, vilket är en helt normal frekvens (2,1% förväntat). Andelen barn med läppgomspalt var något, men inte signifikant, förhöjd: 15 barn hade gomspalt eller läppgomspalt (mot 12 förväntade). Det var inte heller någon annan typ av missbildning som var överrepresenterad. Kortikosteroider kan tänkas ha andra effekter på fostret än att vara missbildningsframkallande, främst en påverkan på placentavikt och barnvikt [1]. Bland de barn som i det svenska Medicinska födelseregistret fötts efter att modern använt kortikosteroider systemiskt, var 11,6 % för tidigt födda (mot förväntade 6,1%) och 7,9 % hade låg födelsevikt (mot förväntade 4,4%), vilket är klart förhöjda frekvenser. I vilken utsträckning detta var en följd av läkemedelsanvändningen eller underliggande grundsjukdom går inte att avgöra, men det är troligt att den underliggande sjukdomen åtminstone till en del kan förklara sambandet. Det är viktigt att behandla en uttalad inflammation hos den gravida kvinnan, till exempel vid reumatoid artrit eller inflammatorisk tarmsjukdom. Inflammationen i sig ger ett sämre graviditetsutfall, vilket förbättras vid adekvat antiinflammatorisk behandling. # Specifikt om budesonid Budesonid för lokalbehandling av bland annat inflammatoriska tarmsjukdomar och eosinofil esofagit medför systemeffekter på grund av viss absorption. I det svenska Medicinska födelseregistret finns 312 barn registrerade vars mödrar uppgivit användning av budesonid i sådant preparat i tidig graviditet – två av barnen hade missbildningsdiagnos (mot 6 förväntade). Missbildningsfrekvensen var således inte förhöjd, och inget av barnen hade någon läppgomspalt – den missbildningstyp som är förknippad med steroidbehandling. Av barnen var dock hela 26 för tidigt födda (8,3% mot 6,2% förväntat) och 21 hade låg födelsevikt (6,7% mot 4,4% förväntat). Båda fynden kan åtminstone delvis förklaras av grundsjukdomen, enligt ovanstående. Adekvat behandling under graviditet är därför mycket viktig.
Referenser
  1. Briggs G, Freeman RK, Towers CV, Forinash AB. Drugs in pregnancy and lactation: A reference guide to fetal and neonatal risk. 11th ed; 2017.
  2. Carmichael SL, Shaw GM. Maternal corticosteroid use and risk of selected congenital anomalies. Am J Med Genet 1999;86:242-4.
  3. Carmichael SL, Shaw GM, Ma C, Werler MM, Rasmussen SA, Lammer EJ et al. Maternal corticosteroid use and orofacial clefts. Am J Obstet Gynecol. 2007;197(6):585e1-7; discussion 683-4, e1-7.
  4. Czeizel AE, Rockenbauer M. Population-based case-control study of teratogenic potential of corticosteroids. Teratology 1997;56:335-40.
  5. Heinonen OP, Slone D, Shapiro S. Birth Defects and Drugs in Pregnancy. Publishing Sciences Group, Littleton, Mass. 1977.
  6. Park-Wyllie L, Mazzotta P, Pastuszak A, Moretti ME, Beique L, Hunnisett L et al. Birth defects after maternal exposure to corticosteroids: Prospective cohort study and meta-analysis of epidemiological studies. Teratology 2000;62:385-92.
  7. Pradat P, Robert-Gnansia E, Di Tanna GL, Rosano A, Lisi A, Mastroiacovo P. First trimester exposure to corticosteroids and oral clefts. Birth Defects Res Part A Clin Mol Teratol. 2003;67:968-70.
  8. Gur C, Diavitrin O, Schechtman S, Arnon J, Onroy A. Pregnancy outcome after first trimester exposure to corticosteroids: a prospective controlled study. Reprod Toxicol 2004;18:93-101.
  9. Källén B. Maternal drug use and infant cleft lip/palate with special reference to corticoids. Cleft Palate Craniofac J 2003;40:624-8.
Författare

Karin Källén och Birger Winbladh för Region Stockholm.

Karin Källén och Birger Winbladh för Region Stockholm.
Uppdaterat

Innehållet uppdaterat 2/10/2021
Uppgifterna från födelseregistret är hämtade 4/1/2020

Fasstexter
Läs mer
För patienter och allmänhet