Coronakoll i Region Stockholm

Håll dig uppdaterad på det senaste. Börja varje arbetspass här.

7/27/2021

Region Stockholm_RGB

Janusmed fosterpåverkan

Janusmed fosterpåverkan – Naprosyn Entero

Janusmed fosterpåverkan tillhandahåller bedömningar av eventuella risker för fostret, när en gravid kvinna använder olika läkemedel. Observera att texterna är generella, och att en bedömning måste göras i varje enskilt fall. Om du inte är medicinskt utbildad, läs först vår information för patienter och allmänhet.

För att komma till startsidan för Janusmed fosterpåverkan och för att göra sökningar klicka här.

Tillbaka till index
2 2
2 2

Naproxen

Naproxen

Klass: 2

Produkter

Alpoxen, Bonyl, Eox, Ipaflex, Miranax, Naprocur, Napros......

Alpoxen, Bonyl, Eox, Ipaflex, Miranax, Naprocur, Naprosyn, Naprosyn Entero, Naproxen 2care4, Naproxen ABECE, Naproxen Apofri, Naproxen Bluefish, Naproxen Ebb, Naproxen Mylan, Naproxen Orifarm, Pronaxen, Vimovo
ATC-Koder

M01AE02, M01AE52

M01AE02, M01AE52
Substanser

naproxen, naproxennatrium

naproxen, naproxennatrium
Bedömning

Naproxen skall inte användas för regelbunden kontinuerlig behandling under graviditetens andra hälft, bland annat på grund av risk för för tidig slutning av ductus arteriosus, minskad mängd fostervatten och nedsatt njurfunktion hos fostret och den nyfödda. Användning under tidig graviditet har satts i samband med en ökad risk för hjärtfel. En något generellt ökad risk för missbildningar kan inte heller uteslutas. Den eventuella riskökningen i det enskilda fallet är dock knappast så stor att det finns anledning till oro om kvinnan ändå har använt naproxen under tidig graviditet.

Naproxen skall inte användas för regelbunden kontinuerlig behandling under graviditetens andra hälft, bland annat på grund av risk för för tidig slutning av ductus arteriosus, minskad mängd fostervatten och nedsatt njurfunktion hos fostret och den nyfödda. Användning under tidig graviditet har satts i samband med en ökad risk för hjärtfel. En något generellt ökad risk för missbildningar kan inte heller uteslutas. Den eventuella riskökningen i det enskilda fallet är dock knappast så stor att det finns anledning till oro om kvinnan ändå har använt naproxen under tidig graviditet.
Bakgrund

Gemensamt för NSAID
Läkemedel som tillhör NSAID-gruppen hämmar prostaglandinsyntesen vilket ökar risken för komplikationer hos foster som exponeras under graviditetens sista tre månader. Behandling kan då orsaka konstriktion [1-3] eller slutning [4] av ductus arteriosus intrauterint, vilket kan leda till pulmonell hypertension [2,4,5] och andningsproblem hos det nyfödda barnet [1-4]. Exponering kan även hämma njurfunktionen hos fostret [2-4,6,7] med minskad mängd fostervatten [6] och neonatal anuri som fö......

# Gemensamt för NSAID Läkemedel som tillhör NSAID-gruppen hämmar prostaglandinsyntesen vilket ökar risken för komplikationer hos foster som exponeras under graviditetens sista tre månader. Behandling kan då orsaka konstriktion [1-3] eller slutning [4] av ductus arteriosus intrauterint, vilket kan leda till pulmonell hypertension [2,4,5] och andningsproblem hos det nyfödda barnet [1-4]. Exponering kan även hämma njurfunktionen hos fostret [2-4,6,7] med minskad mängd fostervatten [6] och neonatal anuri som följd [3]. Vidare kan NSAID motverka livmoderns sammandragningar, vilket kan resultera i långsammare förlossning [4]. Hämningen av prostaglandiner försämrar också trombocyternas funktion och ökar risken för blödning [3,4]. De ovan beskrivna effekterna av NSAID mot slutet av graviditeten är väl kända medan eventuella teratogena effekter i tidig graviditet är mindre väl undersökta. De flesta studier har inte visat någon generell ökad risk för missbildning [8-11]. Några studier tyder på att risken för missfall ökar efter exponering för NSAID i tidig graviditet [9,12-14] medan andra forskare inte har lyckats belägga sambandet [8,15]. # Data från födelseregistret I det svenska Medicinska födelseregistret finns 26 906 barn vars mödrar uppgivit användning av något NSAID i tidig graviditet. Frekvensen av missbildningar bland barnen var normal (581 barn hade missbildningsdiagnos, 2,2%, mot 552 förväntade, 2,1%). Det fanns en grupp av missbildningar som var signifikant överrepresenterad: läppgom- eller gomspalt (55 barn mot 37 förväntade). Antalet barn med hjärtfel var nära det förväntade (196 mot 185 förväntade). Vid en tidigare, närmare analys av ett material från födelseregistret, som även omfattade slutenvårdsdata och Socialstyrelsens speciella register för fosterskador, föreföll frekvensen medfödda hjärtfel vara nära nog fördubblad [11]. Ökningen tycktes gälla hela gruppen. I en studie av användning av läkemedel bland mödrar till barn med hjärtfel sågs också en riskökning för hela gruppen NSAID [16]. Denna var dock endast signifikant för naproxen när enskilda substanser analyserades. En ökad risk för hjärtfel har visats efter användning av ibuprofen [17] men detta samband ses inte i det svenska materialet [11,16]. En förklaring kan vara att ibuprofen ofta använts för tillfälligt bruk som allmänt analgetikum. I ett kanadensiskt arbete sågs en generell riskökning för hjärtfel bland barn till kvinnor som använt NSAID under första trimestern [10] medan andra studier inte har kunnat bekräfta detta [18]. Om ett samband mellan NSAID och hjärtfel är riktigt är den individuella risken för att barnet skall skadas  liten – en till två procent. Sambandet är dock ännu oklart och tycks inte gälla tillfälliga exponeringar utan avser – om det är sant – längre tids exponering i tidig graviditet. # Specifikt om naproxen och propionsyraderivat Bland de 26 906 exponerade barnen i det svenska Medicinska födelseregistret hade 21 776 exponerats för NSAID av typ propionsyraderivat (487 med någon missbildning, 2,2%, mot 447 förväntade, 2,1%). Andelen missbildningar bland barn exponerade för NSAID av typ propionsyraderivat var således normal, men antalen barn med läppgomspalt (46 mot 30 förväntade), hypospadi (69 mot 54 förväntade) och njurdygenesi (10 mot 5 förväntade) var klart förhöjda. Bland barnen exponerade för propionsyraderivat hade 3 588 exponerats för naproxen. Av dem hade 91 (2,5%) någon missbildningsdiagnos mot 74 förväntade (2,1%). Andelen barn med missbildningar var statistiskt säkerställt förhöjd, men det är i skrivande stund inte klarlagt i vilken mån samvarierande faktorer kan ha bidragit till sambandet. Andelen barn med hypospadi (18 mot 9 förväntade) var klart förhöjd och andelen barn med hjärt/kärlmissbildningar (34 mot 25 förväntade) eventuellt något förhöjd. Annars var det ingen särskild grupp av missbildningar som var överrepresenterad.
Referenser
  1. Koren G, Florescu A, Costei AM, Boskovic R, Moretti ME. Nonsteroidal antiinflammatory drugs during third trimester and the risk of premature closure of the ductus arteriosus: a meta-analysis. Ann Pharmacother. 2006;40:824-9.
  2. Norton ME. Teratogen update: fetal effects of indomethacin administration during pregnancy. Teratology. 1997;56:282-92.
  3. Souter D, Harding J, McCowan L, O´Donnell C, McLeay E, Baxendale H. Antenatal indomethacin - adverse fetal effects confirmed. Aust N Z J Obstet Gynaecol 1998;38:11-6.
  4. Hernández-Díaz S, García-Rodríguez LA. Epidemiologic assessment of the safety of conventional nonsteroidal anti-inflammatory drugs. Am J Med. 2001;110 Suppl 3A:20S-7S.
  5. Alano MA, Ngougmna E, Ostrea EM Jr, Konduri GG. Analysis of nonsteroidal antiinflammatory drugs in meconium and its relation to persistent pulmonary hypertension of the newborn. Pediatrics 2001;107:519-23.
  6. Hendricks SK, Smith JR, Moore DE, Brown ZA. Oligohydramnios associated with prostaglandin synthetase inhibitors in preterm labour. Br J Obstet Gynaecol. 1990;97:312-6.
  7. Østensen M, Khamashta M, Lockshin M, Parke A, Brucato A, Carp H et al. Anti-inflammatory and immunosuppressive drugs and reproduction. Arthritis Res Ther. 2006;8:209.
  8. Daniel S, Koren G, Lunenfeld E, Bilenko N, Ratzon R, Levy A. Fetal exposure to nonsteroidal anti-inflammatory drugs and spontaneous abortions. CMAJ. 2014;186:E177-82.
  9. Nielsen GL, Sorensen HT, Larsen H, Pedersen L. Risk of adverse birth outcome and miscarriage in pregnant users of non-steroidal anti-inflammatory drugs: population based observational study and case-control study. BMJ 2001;322:266-70.
  10. Ofori B, Oraichi D, Blais L, Rey E, Berard A. Risk of congenital anomalies in pregnant users of non-steroidal anti-inflammatory drugs: A nested case-control study. Birth Defects Res B Dev Reprod Toxicol 2006;77:268-79.
  11. Ericson A, Kallen BA. Nonsteroidal anti-inflammatory drugs in early pregnancy. Reprod Toxicol 2001;15:371-5.
  12. Li DK, Liu L, Odouli R. Exposure to non-steroidal anti-inflammatory drugs during pregnancy and risk of miscarriage: population based cohort study. Brit Med J 2003;327:368-72.
  13. Nakhai-Pour HR, Broy P, Sheehy O, Bérard A. Use of nonaspirin nonsteroidal anti-inflammatory drugs during pregnancy and the risk of spontaneous abortion. CMAJ. 2011;183:1713-20.
  14. Nielsen GL, Skriver MV, Pedersen L Sorensen HT. Danish group reanalyses miscarriage in NSAID users. Brit Med J 2004;328:109.
  15. Edwards DR, Aldridge T, Baird DD, Funk MJ, Savitz DA, Hartmann KE. Periconceptional over-the-counter nonsteroidal anti-inflammatory drug exposure and risk for spontaneous abortion. Obstet Gynecol. 2012;120:113-22.
  16. Källén BA, Otterblad Olausson P. Maternal drug use in early pregnancy and infant cardiovascular defect. Reprod Toxicol 2003;17:255-61.
  17. Ferencz C, C.-V.A., Loffredo CA, Wilson PD, Genetics and environmental risk factors of major cardiovascular malformations: the Baltimore-Washington Infant Study: 1981–1989. Perspect Ped Cardiol 5. Vol. 5. 1997, New York: Futura Publishing Comp., Inc.
  18. Cleves MA, Savell VH, Raj S, Correa A, Werler MM, Hobbs CA. Maternal use of acetaminophen and nonsteroidal anti-inflammatory drugs (NSAIDs), and muscular ventricular septal defects. Birth Def Res Part A 2004;70:107-13.
Författare

Karin Källén och Birger Winbladh för Region Stockholm.

Karin Källén och Birger Winbladh för Region Stockholm.
Uppdaterat

Innehållet uppdaterat 8/20/2020
Uppgifterna från födelseregistret är hämtade 4/1/2020

Fasstexter
Läs mer
För patienter och allmänhet