Coronakoll i Region Stockholm

Håll dig uppdaterad på det senaste. Börja varje arbetspass här.

8/4/2021

Region Stockholm_RGB

Janusmed fosterpåverkan

Janusmed fosterpåverkan – Noretisteron

Janusmed fosterpåverkan tillhandahåller bedömningar av eventuella risker för fostret, när en gravid kvinna använder olika läkemedel. Observera att texterna är generella, och att en bedömning måste göras i varje enskilt fall. Om du inte är medicinskt utbildad, läs först vår information för patienter och allmänhet.

För att komma till startsidan för Janusmed fosterpåverkan och för att göra sökningar klicka här.

Tillbaka till index
2 2
2 2

Noretisteron

Noretisteron

Klass: 2

Produkter

Activelle, Cliovelle, Estalis, Eviana, Femanor, Femasek......

Activelle, Cliovelle, Estalis, Eviana, Femanor, Femasekvens, Kliogest, Noresmea, Novofem, Primolut-Nor, Sequidot, Trisekvens
ATC-Koder

G03DC02, G03FA01, G03FB05

G03DC02, G03FA01, G03FB05
Substanser

noretisteron, noretisteronacetat

noretisteron, noretisteronacetat
Bedömning

Behandling med noretisteron under graviditeten är olämplig. Användning i tidig graviditet för östrogenbristsymptom eller som antikonception, innebär dock ingen märkbart ökad risk för fosterskada. Vid högre dosering, som används t.ex. för behandling av blödningsrubbningar eller endometrios, föreligger en något ökad risk för maskulinisering av ett kvinnligt foster. Den eventuella riskökningen i det enskilda fallet är dock förmodligen inte så stor att det finns anledning till oro.

Behandling med noretisteron under graviditeten är olämplig. Användning i tidig graviditet för östrogenbristsymptom eller som antikonception, innebär dock ingen märkbart ökad risk för fosterskada. Vid högre dosering, som används t.ex. för behandling av blödningsrubbningar eller endometrios, föreligger en något ökad risk för maskulinisering av ett kvinnligt foster. Den eventuella riskökningen i det enskilda fallet är dock förmodligen inte så stor att det finns anledning till oro.
Bakgrund

Gemensamt för gestagener
Gestagena preparat används på mycket skilda indikationer och i varierande doser. Några exempel är i samband med provrörsbefruktning, vid övergångsbesvär, endometrios, som antikonceptivt medel, för att reglera menstruationer och i höga doser vid vissa endokrint känsliga cancerformer. Exponering under graviditet kan därmed ske under olika perioder av graviditeten, beroende på orsaken till behandlingen. Vid provrörsbefruktning kan det tänkas att kvinnan uppger sig ha använt ett gestagent preparat i tidig graviditet, även om det i själva verket enbart har använts vid tiden runt befruk......

# Gemensamt för gestagener Gestagena preparat används på mycket skilda indikationer och i varierande doser. Några exempel är i samband med provrörsbefruktning, vid övergångsbesvär, endometrios, som antikonceptivt medel, för att reglera menstruationer och i höga doser vid vissa endokrint känsliga cancerformer. Exponering under graviditet kan därmed ske under olika perioder av graviditeten, beroende på orsaken till behandlingen. Vid provrörsbefruktning kan det tänkas att kvinnan uppger sig ha använt ett gestagent preparat i tidig graviditet, även om det i själva verket enbart har använts vid tiden runt befruktningen och implantationen. Vid andra indikationer, är det däremot troligt att användningen har fortsatt en tid in i graviditeten innan kvinnan har upptäckt att hon var gravid. När man utvärderar förlossningsutfallet efter gestagen exponering under graviditeten, är det viktigt att man beaktar de bakomliggande tillstånden. Behandling av endometrios sker t.ex. ibland med relativt höga doser och kan fortgå en viss tid in i graviditeten. En maskuliniserande effekt av gestagener på kvinnliga foster i form av sammanväxning av labia minora och klitorisförstoring, är väl dokumenterad i äldre litteratur [1–4]. I majoriteten av rapporterna hade betydligt högre doser använts än de som numera ges vid till exempel antikonception och klimakteriebesvär. Den maskuliniserande effekten verkar främst knuten till en särskild grupp av gestagener (speciellt noretisteron och noretindron) och endast ett fåtal fall har kopplats till medroxiprogesteron [1,2]. Gestagener har också associerats med ett flertal andra missbildningar: extremitetsreduktioner, hjärtfel, VATER-associationen, det så kallade EFESSES-syndromet och hypospadi [5]. Senare analyser har dock kommit fram till att gestagenexponeringen inte orsakar icke-genitala missbildningar. Riskökningen beror istället på andra faktorer hos kvinnorna [5]. När det gäller hypospadi är studierna inte konklusiva, men om det finns en risk, är denna sannolikt ytterst liten [6].  # Data från födelseregistret I det svenska Medicinska födelseregistret finns 12 803 barn vars mödrar angivit att de använt gestagena preparat i tidig graviditet (samtliga indikationer). Av dessa barn hade 323 någon missbildning, vilket är något högt (2,5% mot 2,1% förväntat). Det är dock troligt att detta snarare sammanhänger med de underliggande tillstånden, än med läkemedelseffekten i sig. Av barnen hade 111 någon hjärt/kärlmissbildning, vilket är klart fler än förväntat (88 förväntade), men överskottet berodde huvudsakligen på relativt lindriga åkommor (förmaksseptumdefekter samt ospecificerade hjärtfel). Vidare var antalet barn med hydronefroser klart förhöjt (34 mot 17 förväntade). För de övriga huvudgrupperna av missbildningar var antalen ungefär de förväntade. Det fanns ingen ökning av missbildningar i de kvinnliga könsorganen. Andelen barn som var för tidigt födda var klart förhöjd (13,9% mot 6,1% förväntat), likaså var andelen barn som var lätta för tiden ökad (4,5% mot 2,7% förväntat), vilket också troligen kan förklaras av underliggande tillstånd (som t.ex. infertilitet, se ovan). Andelen barn födda i flerbörd var hög (14,8% mot 2,8% förväntat) men den förhöjda andelen för tidigt födda barn och barn som var lätta för tiden kunde endast delvis förklaras av den höga flerbördsfrekvensen. # Specifikt om noretisteron I det svenska Medicinska födelseregistret finns 621 barn vars mödrar uppgivit användning av noretisteron i tidig graviditet. Av dessa barn hade 17 (mot 12-13 förväntade) en missbildningsdiagnos (2,7%). Missbildningsfrekvensen var något, men inte signifikant förhöjd. Det var inte heller någon speciell typ av missbildning som var överrepresenterad.
Referenser
  1. Schardein JL. Chemically Induced Birth Defects. Marcel Dekker Inc., New York and Basel. 1985.
  2. Yovich JL, Turner SR, Draper R. Medroxyprogesterone acetate therapy in early pregnancy has no apparent fetal effects. Teratology 1988;38:135-44.
  3. WILKINS L. Masculinization of female fetus due to use of orally given progestins. J Am Med Assoc. 1960;172:1028-32.
  4. WILKINS L, JONES HW, HOLMAN GH, STEMPFEL RS. Masculinization of the female fetus associated with administration of oral and intramuscular progestins during gestation: non-adrenal female pseudohermaphrodism. J Clin Endocrinol Metab. 1958;18:559-85.
  5. Brent RL. Nongenital malformations following exposure to pregestational drugs: the last chapter of an erroneous allegation. Birth Defects Res A Clin Mol Teratol. 2005;73:906-18.
  6. Thomson Reuters. Micromedex: Reprorisk, TERIS. Progesterone-like Compounds (Progestins), High Dose. Tillgänglig från: www.micromedexsolutions.com. Citerad mars 2018.
Författare

Karin Källén, Ulrika Nörby och Birger Winbladh för Region Stockholm.

Karin Källén, Ulrika Nörby och Birger Winbladh för Region Stockholm.
Uppdaterat

Innehållet uppdaterat 8/18/2020
Uppgifterna från födelseregistret är hämtade 4/1/2020

Fasstexter
För patienter och allmänhet