Coronakoll i Region Stockholm

Håll dig uppdaterad på det senaste. Börja varje arbetspass här.

8/4/2021

Region Stockholm_RGB

Janusmed fosterpåverkan

Janusmed fosterpåverkan – Nitrofurantoin

Janusmed fosterpåverkan tillhandahåller bedömningar av eventuella risker för fostret, när en gravid kvinna använder olika läkemedel. Observera att texterna är generella, och att en bedömning måste göras i varje enskilt fall. Om du inte är medicinskt utbildad, läs först vår information för patienter och allmänhet.

För att komma till startsidan för Janusmed fosterpåverkan och för att göra sökningar klicka här.

Tillbaka till index
2 2
2 2

Nitrofurantoin

Nitrofurantoin

Klass: 2

Produkter

Furadantin, Nitrofurantoin Alternova

Furadantin, Nitrofurantoin Alternova
ATC-Koder

J01XE01

J01XE01
Substanser

nitrofurantoin

nitrofurantoin
Bedömning

Nitrofurantoin verkar ej öka risken för missbildningar. Det är viktigt att urinvägsinfektion hos gravida behandlas adekvat. Nitrofurantoin ska dock inte användas vid känd G6PD-brist (brist på glukos-6-fosfatdehydrogenas), då risken för hemolytisk anemi är ökad i den gruppen.

Nitrofurantoin verkar ej öka risken för missbildningar. Det är viktigt att urinvägsinfektion hos gravida behandlas adekvat. Nitrofurantoin ska dock inte användas vid känd G6PD-brist (brist på glukos-6-fosfatdehydrogenas), då risken för hemolytisk anemi är ökad i den gruppen.
Bakgrund

Epidemiologiska studier har inte funnit några säkra tecken på risk för fosterskada efter användning av nitrofurantoin i tidig graviditet [1-4], även om små riskökningar har setts i några studier [1,2].

I det svenska Medicinska födelseregistret finns 5 747 barn vars mödrar uppgivit användning av nitrofurantoin i tidig graviditet. Det var klart fler barn än förväntat som var födda för tidigt (7,0% jämfört mot 6,2%) och lätta för tiden (3,4% jämfört mot 2,7%), vilket sannolikt beror på grundsjukdomen. Vidare var det 127 (2,2%) barn som hade någon missbildningsdiagnos mot 119 förväntade (2,1%). Missbildningsfrekvensen är alltså helt normal. Det var 40 barn som hade något hjärtfel mot 40 förväntade. 14 barn hade dock gomspalt eller läppgomspalt mot 8 förväntade, men detta har inte rapporterats tidigare och får till......

Epidemiologiska studier har inte funnit några säkra tecken på risk för fosterskada efter användning av nitrofurantoin i tidig graviditet [1-4], även om små riskökningar har setts i några studier [1,2]. I det svenska Medicinska födelseregistret finns 5 747 barn vars mödrar uppgivit användning av nitrofurantoin i tidig graviditet. Det var klart fler barn än förväntat som var födda för tidigt (7,0% jämfört mot 6,2%) och lätta för tiden (3,4% jämfört mot 2,7%), vilket sannolikt beror på grundsjukdomen. Vidare var det 127 (2,2%) barn som hade någon missbildningsdiagnos mot 119 förväntade (2,1%). Missbildningsfrekvensen är alltså helt normal. Det var 40 barn som hade något hjärtfel mot 40 förväntade. 14 barn hade dock gomspalt eller läppgomspalt mot 8 förväntade, men detta har inte rapporterats tidigare och får tillsvidare anses vara ett slumpfynd. I en svensk, tidigare publicerad analys av samband mellan användning av läkemedel bland mödrar till barn med hjärtfel sågs en signifikant riskökning efter nitrofurantoin, men denna var inte särskilt hög [5]. De data från det svenska Medicinska födelseregistret som nu finns och som redovisades ovan, tyder inte på någon riskökning för hjärt-kärlmissbildning efter användning av nitrofurantoin i tidig graviditet. Nitrofurantoin i sen graviditet kan innebära en risk för hemolytisk anemi hos nyfödda i enstaka fall [6,7]. Det finns dock inte skäl att vid en urinvägsinfektion under graviditetens senare veckor byta ut nitrofurantoin mot annan behandling.  Vid G6PD-brist (brist på glukos-6-fosfatdehydrogenas) är nitrofurantoin däremot kontraindicerat på grund av risk för hemolytisk anemi. G6PD-brist förekommer speciellt i befolkningsgrupper som härstammar från områden med endemisk malaria.
Referenser
  1. Briggs G, Freeman RK, Towers CV, Forinash AB. Drugs in pregnancy and lactation: A reference guide to fetal and neonatal risk. 11th ed; 2017.
  2. Goldberg O, Moretti M, Levy A, Koren G. Exposure to nitrofurantoin during early pregnancy and congenital malformations: a systematic review and meta-analysis. J Obstet Gynaecol Can. 2015;37:150-156.
  3. Nordeng H, Lupattelli A, Romøren M, Koren G. Neonatal outcomes after gestational exposure to nitrofurantoin. Obstet Gynecol. 2013;121:306-13.
  4. Damkier P, Brønniche LMS, Korch-Frandsen JFB, Broe A. In utero exposure to antibiotics and risk of congenital malformations: a population-based study. Am J Obstet Gynecol. 2019;221(6):648e1-648e15.
  5. Källén BA, Otterblad Olausson P. Maternal drug use in early pregnancy and infant cardiovascular defect. Reprod Toxicol 2003;17:255-61.
  6. Gait JE. Hemolytic reactions to nitrofurantoin in patients with glucose-6-phosphate dehydrogenase deficiency: theory and practice. DICP. 1990;24:1210-3.
  7. Bruel H, Guillemant V, Saladin-Thiron C, Chabrolle JP, Lahary A, Poinsot J Anémie hémolytique chez un nouveau-né après prise maternelle de nitrofurantoine en fin de grossesse. Arch Pédiatr 2000;7:745-7.
Författare

Karin Källén och Birger Winbladh för Region Stockholm.

Karin Källén och Birger Winbladh för Region Stockholm.
Uppdaterat

Innehållet uppdaterat 5/27/2021
Uppgifterna från födelseregistret är hämtade 4/1/2017

Fasstexter
För patienter och allmänhet