Coronakoll i Region Stockholm

Håll dig uppdaterad på det senaste. Börja varje arbetspass här.

Om Janusmed fosterpåverkan

Innehåll

Om du inte är medicinskt utbildad, läs först vår information för patienter och allmänhet.

Kunskapsstödet ”Janusmed fosterpåverkan” (direktadress: https://janusmed.sll.se/fosterpaverkan) innehåller bedömningar av eventuella risker för fostret, när mamman använder olika läkemedel under graviditeten. I princip alla läkemedel på den svenska marknaden omfattas, även ett flertal licenspreparat.

Till källan hör också faktatexter om olika fosterskador. De nås för närvarande via en söktjänst på Janusinfo.se.

Innehållet uppdateras normalt vartannat år. Vissa dokument – framför allt sådana som rör läkemedel som sällan används av gravida – revideras dock rutinmässigt vart femte år. Allt innehåll uppdateras emellertid snarast när nya rön gör de medicinska bedömningarna inaktuella. 

Analyser av födelseregistret

Bedömningarna av fosterpåverkan bygger framför allt på analyser av det svenska Medicinska födelseregistret. Registret som sköts av Socialstyrelsen, innehåller sedan 1994 uppgifter om läkemedelsexponering som gravida rapporterar vid första besöket på mödrahälsovårdscentralen. Uppgifterna om läkemedelsintag jämförs med graviditetsutfallet för att hitta eventuella samband mellan ett läkemedel och risker för fostret.

Bland annat analyseras andel barn med olika missbildningar, barn som fötts prematurt, med låg Apgar, låg födelsevikt eller som har avlidit under perinatalperioden. De missbildningar som redovisas är så kallade rensade missbildningar där vissa obetydliga avvikelser (höftledsluxuationer, persisterande ductus arteriosus och icke nedstigna testiklar hos underburna, två kärl i navelsträngen och nevus) har räknats bort. Frekvensen sådana missbildningar uppgår bland alla födda barn till cirka 2,1 procent, medan frekvensen barn med någon missbildning överhuvud taget i samma källa är cirka 3,5 procent.

Det ska också poängteras att den missbildningsfrekvens som nämns i texterna i Janusmed fosterpåverkan, i de flesta fall enbart bygger på uppgifter från det Medicinska födelseregistret. Vid mer ingående studier (som det ibland refereras till även i texterna i kunskapsstödet) kan kompletterande källor som Socialstyrelsens särskilda register för fosterskador, registret från de barnkardiologiska enheterna, uppgifter från de klinisk genetiska laboratorerna samt patientregistret ha använts. Med hjälp av de källorna kan även missbildningar identifieras som upptäckts efter nyföddhetsperioden.

Den ”sanna” missbildningsfrekvensen beror på när man undersöker en population. I fyraårsåldern brukar frekvensen i de flesta studier ligga strax över 4 procent. Efter denna ålder upptäcks få fosterskador.

Närmevärde för riskbedömning
Missbildningsfrekvensen i populationen i stort i vår databas är ett närmevärde avsett för riskbedömning, det vill säga jämförelse mellan en grupp exponerad för ett visst läkemedel och den icke exponerade populationen. Den anger den frekvens som fås fram genom användning av medicinskt födelseregister i okorrigerad form.

Anledningen att de okorrigerade siffrorna används är att snabbt få fram aktuella data och att den tidskrävande korrigeringen och kompletteringen från andra register endast i obetydlig grad påverkar riskbedömningen. Förhållandet mellan antalet missbildningar efter en viss exponering och antalet i den icke exponerade populationen påverkas följaktligen i liten utsträckning av dessa kompletteringar.

De analyser från födelseregistret som presenteras i Janusmed fosterpåverkan omfattar graviditeter från år 1997 och framåt. Detta för att få en homogen indelning av missbildningarna baserade på ICD-10 som infördes i Sverige 1997.

Litteraturkällor

Vid sidan av födelseregistret, följer redaktionen den vetenskapliga litteraturen och myndigheternas uppgifter, framför allt följande källor:

  • PubMed
  • Briggs: Drugs in pregnancy and lactation, Wolters Kluwer/Lippincott Williams & Wilkins; 2017
  • Reprotox, Teris, Shephards, Drugdex och Physicians’ Desk Reference via Micromedex
  • Drugline
  • Martindale: the complete Drug Reference
  • Exposure in pregnancy, The United Kingdom Teratology Information Service (UKTIS) via www.toxbase.org
  • Läkemedelsmyndigheter, t ex Läkemedelsverket, EMA (European Medicines Agency) och FDA (Food and Drug Administration)
  • Summaries of Product Characteristics (SPC) och Fass.
  • Internationella nyhetstjänster, t ex Medscape och National Electronic Library of Medicines

Därefter görs en sammanvägd bedömning för varje substans. För nya substanser bygger bedömningarna främst på farmakologiska och farmakokinetiska egenskaper samt djurdata.

Klassificering

Dokumenten i kunskapsstödet Janusmed fosterpåverkan är bedömda utifrån en tregradig skala 1, 2 och 3 med färgmarkering grön, gul och röd. En gul ikon med frågetecken innebär att substansen/läkemedelsprodukten inte är bedömd i Janusmed fosterpåverkan. Ett frågetecken i en gul cirkel på fliken Fosterpåverkan innebär att information om ett eller flera sökta substanser/läkemedelsprodukter saknas i kunskapsstödet.

Bild som förklarar klassificeringarna som används i Janusmed fosterpåverkan

Klassificeringen är främst tänkt att underlätta när källan används i journalsystemen. Den ger dock en förenklad bild och vi vill uppmana användarna att läsa bedömningarna i texterna för att inte förlora viktig information.

Majoriteten av bedömda substanser hamnar i den mellersta klassen, 2. Här ingår ett relativt stort spann av substanser, där det finns något att beakta i samband med graviditet. I många fall finns inga misstankar om negativa effekter på fostret men erfarenheter i samband med graviditet saknas. I några fall kan det vara fastställt att risken för negativa effekter på fostret ökar, men vi har bedömt att risken troligen är mindre än för läkemedel i den strängaste klassen, 3. Studier som direkt jämför olika substanser med varandra under graviditet är dock sällsynta.

Avsändare och ansvarsförhållanden

Kunskapsstödet är avsett för läkare och sjukvårdspersonal vid riskbedömningar av läkemedelsexponering under graviditet. Texterna är dock generella och ska inte ses som behandlingsriktlinjer. Behandlande läkare ansvarar för patientens handläggning som måste anpassas till varje situation.

Skribenter och ansvariga för det medicinska innehållet är

Karin Källén, professor i reproduktionsepidemiologi, Lunds Universitet

Ulrika Nörby, apotekare, med dr, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Region Stockholm

Patrik Dreher Sköld, apotekare, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Region Stockholm

Birger Winbladh, professor emeritus i pediatrik, Karolinska Institutet

Lisa Forsberg, specialistläkare, med dr, barn- och ungdomsmedicinska mottagningen, Liljeholmen 

Katarina Wide, docent, specialist i barnneurologi, Karolinska Huddinge.

Region Stockholm står för teknisk lösning, koppling till produktsortimentet, presentation och distribution.

Janusmed fosterpåverkan är utarbetad av professor emeritus Bengt Källén, vid Tornbladinstitutet, Lunds Universitet. Bengt Källén ansvarade även för innehållet i kunskapsstödet under de första åtta åren.

Referensgrupp

En vetenskaplig referensgrupp är knuten till arbetet med Janusmed fosterpåverkan. Referensgruppen är bland annat remissinstans för texter som är nya, frekvent lästa och för vilka bedömningarna är särskilt svåra. Medlemmarna bistår även med att vidareutveckla och sprida kunskap om tjänsten.

Gruppen består av

Annica Olesen, samordningsbarnmorska och verksamhetsutvecklare, MHV-team, Norra Västra Götalandsregionen

Inga Wihman Fröding, specialistläkare, kvinnosjukvård och förlossning, Södersjukuset samt Rosenlunds mödravårdsteam, Beroendecentrum, Stockholm

Anna Garmén, ST-läkare, klinisk farmakologi, Karolinska Huddinge

Karin Gottvall, barnmorska, med dr, utredare, Socialstyrelsen

Anne-Charlotte Jonsson, samordningsbarnmorska, mödrahälsovårdsenheten, kvinnosjukvård och förlossning, Södersjukhuset

Elisabeth Storck Lindholm, mödrahälsovårdsöverläkare, mödrahälsovårdsenheten, kvinnosjukvård och förlossning, Södersjukhuset

Elisabeth Olhager, med dr, verksamhetschef, neonatalvården, Skånes Universitetssjukhus, Lund

Ulrika Winninge, allmänläkare, Britsarvets vårdcentral, Falun

För att ytterligare säkerställa kvaliteten, granskar även ett nätverk av kliniska experter utvalda texter. Syftet är bland annat att motverka att informationen ger motsägelsefulla budskap jämfört med klinisk praxis.

Kontakta oss

För frågor om Janusmed fosterpåverkan och rapportering av avvikelser, kontakta
Ulrika Nörby, apotekare, med dr
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Region Stockholm

Sjukvårdspersonal kan vända sig till närmaste läkemedelsinformationscentral, för ytterligare rådgivning och utredning om läkemedels fosterpåverkan.

Vi har inga möjligheter att ge medicinska råd till patienter och allmänhet utan hänvisar till behandlande läkare/barnmorskemottagning. Men skriv gärna ut och ta med våra texter till läkarbesöket.

Artiklar om Janusmed fosterpåverkan

Pressklipp

Tillgång till “tuff info” kan öka gravidas följsamhet
(Vårdfokus 2016-04-06)

Stöd för läkare vid förskrivning till gravida
(Recension i Läkartidningen 2009-05-19)

Vetenskapliga publikationer

Online information discrepancies regarding safety of medicine use during pregnancy and lactation: an IMI ConcePTION study 
(Expert Opinion on Drug Safety. 2021: DOI: 10.1080/14740338.2021.1935865)

Pregnant women’s view on the Swedish internet resource Drugs and Birth Defects intended for health care professionals
(Acta Obstet Gynecol Scand 2015:94:960-968) PubMed

Drugs and Birth Defects: a knowledge database providing risk assessments based on national health registers.
(Eur J Clin Pharmacology 2013;69:889-899) PubMed

Från redaktionen

Gravida gör tummen upp för tjänsten Läkemedel och fosterpåverkan
(2014-11-25)

Patienter uppskattar tjänsten läkemedel och fosterpåverkan
(2012-12-10)

Databas om läkemedels fosterpåverkan internationellt uppmärksammad
(2012-10-03)

Länkar

Sjukdomar och läkemedel under graviditet och amning
Läkemedelsboken 2014

Infpreg
Kunskapscentrum för infektioner under graviditet, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge.

Drugline
Frågor och svar om läkemedel, varav en stor andel rör graviditet. Produceras av läkemedelsinformationscentralerna. Markera ”pregnancy” i rutan Filter, för att få fram frågor om graviditet.

BUMPS. Best use of medicines in pregnancy
Faktablad för allmänheten om olika läkemedels fosterpåverkan från UK Teratology Information Service i Newcastle.

Embryotox.de
Tyskt informations- och farmakovigilanscentrum inom embryonaltoxikologi (Berlin Institute for Clinical Teratology and Drug Risk Assessment in Pregnancy).

Om kakor på webbplatsen

Janusmed fosterpåverkan använder kakor (cookies). Det är små textfiler som lagras på besökarens dator och som är möjlig att använda för att följa vad besökaren gör på webbplatsen.

Det finns två typer av kakor:
– En permanent som ligger kvar på besökarens dator under en bestämd tid.
– En sessionskaka lagras tillfälligt i datorns minne under tiden en besökare är inne på en webbsida. Sessionskakor försvinner när du stänger din webbläsare.

Janusmed fosterpåverkan använder kakor för statistikinsamling och för notifiering om kakor.

Om du inte accepterar att kakor används kan du stänga av det i din webbläsares säkerhetsinställningar.

Du kan även ställa in webbläsaren så att du får en fråga varje gång webbplatsen försöker placera en kaka på din dator. Genom webbläsaren kan också tidigare lagrade kakor raderas. Se webbläsarens hjälpsidor för mer information om detta.

Post- och telestyrelsen, som är tillsynsmyndighet på området, lämnar ytterligare information om cookies på sin webbplats www.pts.se.